Journalister och media har stort inflytande på ungdomars och vuxnas attityder och beteenden. Vad som skrivs och hörs i media påverkar människor och massmedia är den i särklass främsta kanalen för de flesta människor att ta del av forskning. Här har även forskningskommunikatörerna en viktig roll för att leda media rätt.

mediaprat
Foto: Forskar Grand Prix

 

Avslutade projekt:

Kommunikation om corona

En studie för att förstå hur människor nås av, och uppfattar information om Covid-19 pandemin i Sverige. Undersökningen omfattar upprepade mätningar av allmänhetens attityder och studier av den faktiska medierapporteringen.

Forskning.Framsyn

En kartläggning och undersökning av kanaler för vetenskapsjournalistik, populärvetenskap och forskningskommunikation i Europa och Sverige.

Forskning och vetenskap i svensk press 1995–2015 (kvantitativ innehållsanalys)

I rapporten redovisas hur bevakningen av forskning ser ut i svensk dagspress. Den typiska artikeln om forskning i denna studie är en traditionell nyhetsartikel med neutral eller positiv vinkel, som är placerad på lokal- eller inrikessidorna, och handlar om samhällsvetenskap eller medicin. 

Bakom rubrikerna – Intervjuer med 12 journalister om att bevaka forskning

I rapporten intervjuas journalister för att undersöka vad som påverkar deras rapportering av vetenskapsnyheter. Resultaten visar hur flera faktorer spelar in: publikens preferenser, personliga intressen och vad som går att “sälja in” till redaktörer. 

Forskares medverkan på DN Debatt 1992–2015 (VA-rapport 2019:2)

För att undersöka hur, när och i vilka syften forskare medverkar på Dagens Nyheters debattsida DN Debatt , samt vilka aktörer och forskningsområden som syns mest, genomfördes en systematisk kvantitativ innehållsanalys av innehållet.

• Forskningsrapportering i svensk press – en pilotstudie.

Pilotstudien om forskningsrapportering i svensk press som ingår i VA-rapport 2014:3 nedan, har här uppdaterats med nya siffror för åren 2014 och 2015 inför ett seminarium om vetenskapsjournalistik i november 2015.

• Fusk och förtroende – om mediers forskningsrapportering och förtroendet för forskning (VA-rapport 2014:3)

Kortrapport 1 – Förfuskat förtroende? – en medieanalys
I denna kortrapport presenteras de huvudsakliga resultaten från VA-rapport 2014:3 ovan.

Denna finns även på engelska: Misconduct and confidence – a media analysis

• Journalisters attityder till vetenskap och forskare:

VA har genomfört undersökningar av journalisters attityder till vetenskap och journalisters syn på forskning, liksom en analys av det vetenskapliga innehållet i pressenÅr 2005 telefonintervjuades 550 journalister inom alla typer av medier och med alla slags inriktningar. Parallellt analyserades det vetenskapligt relaterade, eller påstått vetenskapligt relaterade, innehållet i ett urval dagstidningar, ungdomsmagasin och familjemagasin. Genom ett samarbete med Göteborgs universitet ställdes vintern 2005-2006 som en ytterligare fördjupning ett urval frågor om vetenskap och forskare till 1 854 journalister.

Vid en workshop med journaliststudenter och doktorander i november 2005 bearbetades frågor om vad som händer när vetenskap och journalistik möts.
Referat: What happens in the meeting between scientists and journalists – report from a workshop

 

Senaste om detta:


| Vetenskap & Allmänhet

Forskare i rampljuset – forskningskommunikation under pandemin

Coronapandemin, ett förändrat medielandskap och en mer öppen vetenskap har ändrat förutsättningarna för att kommunicera om forskning. I VAs andra jubileumswebbinarium den 17 februari 2022 diskuterades forskarnas ökade synlighet och hur människor nås av och uppfattar information om den pågående pandemin. Se det här och läs mer nedan!

Läs vidare

| Vetenskap & Allmänhet

Stort förtroende för forskare under omikron-vågen

Traditionella nyhetsmedier är fortsatt svenska folkets främsta källa till nyheter om coronaviruset. Forskare åtnjuter ett stort förtroende och beskedet om att avveckla restriktionerna påverkade inte förtroendet för yrkesgrupper som uttalar sig om viruset. Det visar en extramätning i Vetenskap & Allmänhets undersökning om kommunikationen om corona i Sverige.

Läs vidare

| Vetenskap & Allmänhet

Corona i svenska medier – polariserat förtroende för myndighetspersoner

Förtroendet för myndighetspersoner skiljer sig mycket åt beroende på politiska sympatier. Politiker uppfattas som mer samstämmiga när det gäller hanteringen av corona-pandemin i Sverige. Det visar den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets pågående undersökning av kommunikationen om corona i Sverige.

Läs vidare

| Vetenskap & Allmänhet

Corona i svenska medier –större enighet bland forskare

Forskare uppfattas som mer samstämmiga när det gäller hanteringen av coronapandemin i Sverige. Tonen i nyhetsrapporteringen upplevs som mer alarmistisk än i februari. Det visar den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets pågående undersökning av kommunikationen om corona i Sverige.

Läs vidare

| Vetenskap & Allmänhet

Corona i svenska medier – minskad enighet bland journalister

Förtroendet för myndighetspersoner som uttalar sig om coronaviruset når sitt lägsta värde sedan pandemin startade. Journalister uppfattas vara mindre samstämmiga än tidigare när det gäller hanteringen av pandemin. Det visar den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets pågående undersökning av kommunikationen om corona i Sverige.

Läs vidare

| Vetenskap & Allmänhet

Corona i svenska medier – stort förtroende för sjukvårdspersonal

SVT är alltjämt den vanligaste och mest förtroendeingivande nyhetskällan om coronaviruset för svenskar. Sjukvårdspersonal är den yrkesgrupp som flest har förtroende för. Det visar den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets pågående undersökning av kommunikationen om corona i Sverige.

Läs vidare