Journalister och media har stort inflytande på ungdomars och vuxnas attityder och beteenden. Vad som skrivs och hörs i media påverkar människor och massmedia är den i särklass främsta kanalen för de flesta människor att ta del av forskning. Här har även forskningskommunikatörerna en viktig roll för att leda media rätt.

mediaprat
Foto: Forskar Grand Prix

Kommunikation om corona

En studie för att förstå hur människor nås av, och uppfattar information om Covid-19 pandemin i Sverige. Undersökningen omfattar upprepade mätningar av allmänhetens attityder och studier av den faktiska medierapporteringen.

 

Avslutade projekt:

Forskning.Framsyn

En kartläggning och undersökning av kanaler för vetenskapsjournalistik, populärvetenskap och forskningskommunikation i Europa och Sverige.

Forskning och vetenskap i svensk press 1995–2015 (kvantitativ innehållsanalys)

I rapporten redovisas hur bevakningen av forskning ser ut i svensk dagspress. Den typiska artikeln om forskning i denna studie är en traditionell nyhetsartikel med neutral eller positiv vinkel, som är placerad på lokal- eller inrikessidorna, och handlar om samhällsvetenskap eller medicin. 

Bakom rubrikerna – Intervjuer med 12 journalister om att bevaka forskning

I rapporten intervjuas journalister för att undersöka vad som påverkar deras rapportering av vetenskapsnyheter. Resultaten visar hur flera faktorer spelar in: publikens preferenser, personliga intressen och vad som går att “sälja in” till redaktörer. 

Forskares medverkan på DN Debatt 1992–2015 (VA-rapport 2019:2)

För att undersöka hur, när och i vilka syften forskare medverkar på Dagens Nyheters debattsida DN Debatt , samt vilka aktörer och forskningsområden som syns mest, genomfördes en systematisk kvantitativ innehållsanalys av innehållet.

• Forskningsrapportering i svensk press – en pilotstudie.

Pilotstudien om forskningsrapportering i svensk press som ingår i VA-rapport 2014:3 nedan, har här uppdaterats med nya siffror för åren 2014 och 2015 inför ett seminarium om vetenskapsjournalistik i november 2015.

• Fusk och förtroende – om mediers forskningsrapportering och förtroendet för forskning (VA-rapport 2014:3)

Kortrapport 1 – Förfuskat förtroende? – en medieanalys
I denna kortrapport presenteras de huvudsakliga resultaten från VA-rapport 2014:3 ovan.

Denna finns även på engelska: Misconduct and confidence – a media analysis

• Journalisters attityder till vetenskap och forskare:

VA har genomfört undersökningar av journalisters attityder till vetenskap och journalisters syn på forskning, liksom en analys av det vetenskapliga innehållet i pressenÅr 2005 telefonintervjuades 550 journalister inom alla typer av medier och med alla slags inriktningar. Parallellt analyserades det vetenskapligt relaterade, eller påstått vetenskapligt relaterade, innehållet i ett urval dagstidningar, ungdomsmagasin och familjemagasin. Genom ett samarbete med Göteborgs universitet ställdes vintern 2005-2006 som en ytterligare fördjupning ett urval frågor om vetenskap och forskare till 1 854 journalister.

Vid en workshop med journaliststudenter och doktorander i november 2005 bearbetades frågor om vad som händer när vetenskap och journalistik möts.
Referat: What happens in the meeting between scientists and journalists – report from a workshop

 

Senaste om detta:


| Vetenskap & Allmänhet

Research.Foresight

VA (Public & Science) made an investigation together with the popular science magazine Forskning & Framsteg on behalf of The Swedish Research Council in 2019. The purpose was to investigate how research and science can be made more accessible in Sweden, both to the general public and to other target groups outside of academia.

Läs vidare

| Vetenskap & Allmänhet

Swedish collaboration initiative to disseminate more science and research news

There are many Swedish actors that are interested in increasing access to research and research findings, according to a new study conducted by VA (Public & Science) and the popular science magazine Forskning & Framsteg. The Swedish Research Council has subsequently committed to support the development of a collaborative national initiative on science communication and science journalism.

Läs vidare

| Vetenskap & Allmänhet

Corona i svenska medier – förtroendetoppen passerad?

Efter att ha ökat markant under april är nu svenskarnas förtroende för myndighetspersoner tillbaka på samma nivå som i mars. SVT är fortfarande det massmedium som når flest svenskar med nyheter om coronaviruset. Det visar den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets studie.

Läs vidare

| Vetenskap & Allmänhet

Forskning.framsyn – En undersökning av hur forskning kommuniceras i Sverige och Europa i dag och framöver.

Många svenska aktörer vill öka tillgången till forskning och forskningsresultat. Det visar en kartläggning av Forskning & Framsteg och Vetenskap & Allmänhet. Kartläggningen genomfördes under år 2019 på uppdrag av Vetenskapsrådet för att undersöka hur forskning kan göras mer tillgänglig, både för allmänheten och för andra grupper utanför akademin.

Läs vidare

| Vetenskap & Allmänhet

Corona i svenska medier – Mindre uppskruvad ton

Tonen i svenska nyhetsmediers rapportering om corona upplevs mindre alarmistisk nu än för en månad sedan. Svenskar har ett fortsatt stort förtroende för vårdpersonal, forskare och myndighetspersoner. Det visar den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets nya studie.

Läs vidare

| Vetenskap & Allmänhet

Corona i svenska medier – ökat förtroende för myndighetspersoner

Svenskarnas förtroende för myndighetspersoner som uttalar sig om det nya coronaviruset har ökat de senaste veckorna. När det gäller mediernas bevakning av pandemin ligger SVT och Sveriges Radio högst på allmänhetens förtroendelista. Det visar den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets nya studie.

Läs vidare