Under 2020 och 2021 utförde Vetenskap & Allmänhet en studie för att förstå hur människor nås av, och uppfattar information om den pågående covid-19 pandemin i Sverige. Undersökningen omfattar upprepade mätningar av allmänhetens attityder och studier av den faktiska medierapporteringen. 

previous arrow
202202-VA-Corona-Figurer-940px-nr17-D-4
202202-VA-Corona-Figurer-940px-nr17-D-3
202202-VA-Corona-Figurer-940px-nr17-D-2
202202-VA-Corona-Figurer-940px-nr17-D-1
202105-VA-Corona-Figurer-940px-nr16-5
202105-VA-Corona-Figurer-940px-nr16-4
202105-VA-Corona-Figurer-940px-nr16-3
202105-VA-Corona-Figurer-940px-nr16-2
202105-VA-Corona-Figurer-940px-nr16-1
202103-VA-Corona-Figurer-940px-nr15-5
202103-VA-Corona-Figurer-940px-nr15-4
202103-VA-Corona-Figurer-940px-nr15-3
202103-VA-Corona-Figurer-940px-nr15-2
202103-VA-Corona-Figurer-940px-nr15-1
202102-VA-Corona-Figurer-940px-nr13-E-5
202102-VA-Corona-Figurer-940px-nr13-E-4
202102-VA-Corona-Figurer-940px-nr13-E-3
202102-VA-Corona-Figurer-940px-nr13-E-2
202102-VA-Corona-Figurer-940px-nr13-E-1
202101-VA-Corona-Figurer-940px-nr12-5
202101-VA-Corona-Figurer-940px-nr12-4
202101-VA-Corona-Figurer-940px-nr12-3
202101-VA-Corona-Figurer-940px-nr12-2
202101-VA-Corona-Figurer-940px-nr12-B-1
202012-VA-Corona-Figurer-940px-nr11-B-6
202012-VA-Corona-Figurer-940px-nr11-5
202012-VA-Corona-Figurer-940px-nr11-B-4
202012-VA-Corona-Figurer-940px-nr11-3
202012-VA-Corona-Figurer-940px-nr11-2
202012-VA-Corona-Figurer-940px-nr11-B-1
202011-VA-Corona-Figurer-940px-nr10-B-5
202011-VA-Corona-Figurer-940px-nr10-B-4
202011-VA-Corona-Figurer-940px-nr10-B-3
202011-VA-Corona-Figurer-940px-nr10-B-2
202011-VA-Corona-Figurer-940px-nr10-B-1
202009-VA-Corona-Figurer-940px-nr9-C-7
202009-VA-Corona-Figurer-940px-nr9-B-6
202009-VA-Corona-Figurer-940px-nr9-B-4
202009-VA-Corona-Figurer-940px-nr9-B-3
202009-VA-Corona-Figurer-940px-nr9-B-2
202009-VA-Corona-Figurer-940px-nr9-B-1
202009-VA-Corona-Figurer-940px-nr8-5
202009-VA-Corona-Figurer-940px-nr8-4
202009-VA-Corona-Figurer-940px-nr8-B3
202009-VA-Corona-Figurer-940px-nr8-2
202009-VA-Corona-Figurer-940px-nr8-1
202008-VA-Corona-Figurer-940px-nr7-5
202008-VA-Corona-Figurer-940px-nr7-4
202008-VA-Corona-Figurer-940px-nr7-B-3
202008-VA-Corona-Figurer-940px-nr7-B-2
202008-VA-Corona-Figurer-940px-nr7-C-1
202006-VA-Corona-Figurer-940px-nr6-C-4
202006-VA-Corona-Figurer-940px-nr6-3
202006-VA-Corona-Figurer-940px-nr6-2
202006-VA-Corona-Figurer-940px-nr6-1
202006-VA-Corona-Figurer-940px-nr5-3
202006-VA-Corona-Figurer-940px-nr5-B-2
202006-VA-Corona-Figurer-940px-nr5-1
202005-VA-Corona-Figurer-940px-nr4-C-3
202005-VA-Corona-Figurer-940px-nr4-B-2
202005-VA-Corona-Figurer-940px-nr4-B-1
202009-VA-Corona-Figurer-940px-nr9-B-5
202004-VA-Corona-Figurer-940px-nr3-C-4
202004-VA-Corona-Figurer-940px-nr3-C-3
202004-VA-Corona-Figurer-940px-nr3-C-2
202004-VA-Corona-Figurer-940px-nr3-D-1
202004-VA-Corona-Figurer-940px-nr2-C-3
202004-VA-Corona-Figurer-940px-nr2-D-2
202004-VA-Corona-Figurer-940px-nr2-C-1
202003-VA-Corona-Figurer-940px-D-Figur4
202003-VA-Corona-Figurer-940px-D-Figur3
202003-VA-Corona-Figurer-940px-D-Figur2
202003-VA-Corona-Figurer-940px-D-Figur1
next arrow

Den pågående pandemin innebär stora utmaningar för samhället. En grundläggande aspekt för att kunna möta dessa utmaningar är kommunikation. Enskilda människor, organisationer, och länder ställs alla inför en mängd beslut som måste tas på ett bristfälligt, men framväxande, kunskapsunderlag. 

Forskare och sakkunniga vid vetenskapliga institutioner och myndigheter, liksom journalister, spelar en avgörande roll för vilken information som kommuniceras i samhället. Nyhetsmedier är centrala kanaler för denna information.

För att förstå hur människor nås av och uppfattar information om den pågående pandemin, och hur detta är kopplat till hur utbrottet kommuniceras i media utför Vetenskap & Allmänhet en undersökning i realtid, i samarbete med forskare från Karolinska Institutet och Södertörns högskola.

Huvudfrågor för studien är:

  1. Vilka kanaler använder allmänheten för att få information om det nya Coronaviruset och den pandemi som spridningen har resulterat i?
  2. Hur uppfattas budskapen i informationen?
  3. Vilka kanaler och aktörer betraktas som mer respektive mindre trovärdiga i kommunikationen?
  4. Vilka aktörer kommer främst till tals i nyhetsmedia (t.ex. forskare, myndighetspersoner, hälso-sjukvårdspersonal), och vilka budskap förmedlar de?
  5. Sker någon förändring i svaren på frågorna 1–4 under pandemins förlopp, och i så fall, på vilket sätt?
  6. Vilka likheter och skillnader finns i rapporteringen i olika mediekanaler, i förhållande till varandra och över tid?

Studien genomfördes med stöd av Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för mediaforskning, Karolinska Institutet, LIF – de forskande läkemedelsföretagen, Södertörns Högskola, Wenner-Gren Stiftelserna och Vetenskapsrådet.

Resultaten presenteras i rapporten:

Kommunikation om corona – Medierapportering och förtroende i samband med covid-19-pandemin  (VA-rapport 2021:4)

Välkommen att kontakta Gustav Bohlin, utredare vid VA, för mer information. 

Läs det senaste om studien nedan:


| Vetenskap & Allmänhet

Forskare i rampljuset – forskningskommunikation under pandemin

Coronapandemin, ett förändrat medielandskap och en mer öppen vetenskap har ändrat förutsättningarna för att kommunicera om forskning. I VAs andra jubileumswebbinarium den 17 februari 2022 diskuterades forskarnas ökade synlighet och hur människor nås av och uppfattar information om den pågående pandemin. Se det här och läs mer nedan!

Läs vidare

| Vetenskap & Allmänhet

Stort förtroende för forskare under omikron-vågen

Traditionella nyhetsmedier är fortsatt svenska folkets främsta källa till nyheter om coronaviruset. Forskare åtnjuter ett stort förtroende och beskedet om att avveckla restriktionerna påverkade inte förtroendet för yrkesgrupper som uttalar sig om viruset. Det visar en extramätning i Vetenskap & Allmänhets undersökning om kommunikationen om corona i Sverige.

Läs vidare

| Vetenskap & Allmänhet

Corona i svenska medier – polariserat förtroende för myndighetspersoner

Förtroendet för myndighetspersoner skiljer sig mycket åt beroende på politiska sympatier. Politiker uppfattas som mer samstämmiga när det gäller hanteringen av corona-pandemin i Sverige. Det visar den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets pågående undersökning av kommunikationen om corona i Sverige.

Läs vidare

| Vetenskap & Allmänhet

Corona i svenska medier –större enighet bland forskare

Forskare uppfattas som mer samstämmiga när det gäller hanteringen av coronapandemin i Sverige. Tonen i nyhetsrapporteringen upplevs som mer alarmistisk än i februari. Det visar den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets pågående undersökning av kommunikationen om corona i Sverige.

Läs vidare

| Vetenskap & Allmänhet

Corona i svenska medier – minskad enighet bland journalister

Förtroendet för myndighetspersoner som uttalar sig om coronaviruset når sitt lägsta värde sedan pandemin startade. Journalister uppfattas vara mindre samstämmiga än tidigare när det gäller hanteringen av pandemin. Det visar den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets pågående undersökning av kommunikationen om corona i Sverige.

Läs vidare

| Vetenskap & Allmänhet

Corona i svenska medier – stort förtroende för sjukvårdspersonal

SVT är alltjämt den vanligaste och mest förtroendeingivande nyhetskällan om coronaviruset för svenskar. Sjukvårdspersonal är den yrkesgrupp som flest har förtroende för. Det visar den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets pågående undersökning av kommunikationen om corona i Sverige.

Läs vidare