Corona i svenska medier – polariserat förtroende för myndighetspersoner

Förtroendet för myndighetspersoner skiljer sig mycket åt beroende på politiska sympatier. Politiker uppfattas som mer samstämmiga när det gäller hanteringen av corona-pandemin i Sverige. Det visar den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets pågående undersökning av kommunikationen om corona i Sverige.

Bild på läsplattan: Coronavirus Disease 2019 Rotator Graphic for af.mil. (U.S. Air Force Graphic by Rosario ”Charo” Gutierrez)

Tillsammans med forskare från Karolinska Institutet och Södertörns högskola genomför Vetenskap & Allmänhet en studie av hur människor nås av och uppfattar information om coronaviruset och den pågående pandemin. Här presenteras resultaten från undersökningens sextonde mätning, som utfördes den 17–22 april 2021.

Bland yrkesgrupper som uttalar sig om coronaviruset i nyhetsrapporteringen har svenskar alltjämt störst förtroende för läkare och annan sjukvårdspersonal. Nio av tio (90 procent) har ganska eller mycket stort förtroende för denna grupp. Därefter följer forskare (84 procent), myndighetspersoner (58 procent), politiker (23 procent) och journalister (21 procent). Ingen av dessa har förändrats signifikant sedan i mars. 

För politiker och journalister är det en större andel som säger ha ganska eller mycket litet förtroende jämfört med de som har stort förtroende. Fyra av tio (40 procent) har litet förtroende för politiker och motsvarande andel för journalister är 37 procent. Män saknar förtroende för dessa grupper i större utsträckning än kvinnor och allra lägst förtroende har sympatisörer till Sverigedemokraterna. Bland dessa har 57 procent ganska eller mycket litet förtroende för journalister och 75 procent litet förtroende för politiker. 

Förtroendet för myndighetspersoner skiljer sig markant åt mellan personer med olika politiska sympatier. Bland dem som sympatiserar med Socialdemokraterna har 82 procent stort förtroende och fyra procent litet förtroende för myndighetspersoner. Bland sympatisörer till Sverigedemokraterna har endast 18 procent stort förtroende samtidigt som 51 procent har litet förtroende.

Nio av tio (90 procent) har ganska eller mycket stort förtroende för läkare eller annan sjukvårdspersonal. Därefter följer forskare (84 procent), myndighetspersoner (58 procent), politiker (23 procent) och journalister (21 procent).

Politiker uppfattas vara mer samstämmiga när det gäller hanteringen av pandemin jämfört med i mars. I april uppfattade en av tre (34 procent) politiker som ganska eller mycket samstämmiga, vilket är en ökning med sex procentenheter den senaste månaden. Det är dock fortfarande betydligt lägre än i november 2020, då uppfattningen om samstämmigheten bland politiker började sjunka betydligt. Minst enighet bland politiker uppfattas bland sympatisörer till Sverigedemokraterna, där motsvarande andel är 23 procent.

Jämfört med övriga yrkesgrupper uppfattas dock alltjämt politiker vara minst samstämmiga. Störst samstämmighet uppfattas bland läkare och annan sjukvårdspersonal (86 procent uppfattar dessa som ganska eller mycket samstämmiga). Därefter följer myndighetspersoner (68 procent), forskare (67 procent) och journalister (41 procent). 

I april uppfattade en av tre (34 procent) politiker som ganska eller mycket samstämmiga, vilket är en ökning med sex procentenheter den senaste månaden. Jämfört med övriga yrkesgrupper uppfattas politiker fortfarande vara minst samstämmiga.

Varannan svensk (49 procent) uppfattar tonen i nyhetsrapporteringen som ganska eller mycket uppskruvad/alarmistisk, vilket inte skiljer sig signifikant från i mars. En av tio (10 procent) uppfattar snarare rapporteringen som ganska eller mycket avvaktande/försiktig medan 37 procent uppfattar den som vare sig alarmistisk eller avvaktande. Personer som är 65 år eller äldre uppfattar rapporteringen som uppskruvad/alarmistisk i något större utsträckning (55 procent) än yngre personer (44 procent bland 18–29-åringar).

Varannan svensk (49 procent) uppfattar tonen i nyhetsrapporteringen som ganska eller mycket uppskruvad/alarmistisk.

Sveriges Television (SVT) är fortfarande det nyhetsmedium som flest tar del av information om coronaviruset genom. Närmare två av tre (62 procent) tog del av information om corona genom SVT i april, och motsvarande andel bland personer som är 65 år eller äldre är 83 procent. Därefter följer TV4 (37 procent), Sveriges Radio (37 procent), Aftonbladet (35 procent) och lokala morgontidningar (34 procent). 

Personer med en universitets- eller högskoleutbildning tar i större utsträckning än övriga del av Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och utländska/internationella medier. Personer som saknar högre utbildning tar i stället oftare del av information om coronaviruset genom lokala morgontidningar, Aftonbladet och TV4

Närmare två av tre (62 procent) tog del av information om corona genom SVT i april, och motsvarande andel bland personer som är 65 år eller äldre är 83 procent.

Förtroendet för nyhetsrapporteringen om corona i olika nyhetsmedier har inte förändrats sedan mars. SVT åtnjuter störst förtroende (76 procent har ganska eller mycket stort förtroende) tillsammans med Sveriges Radio (74 procent). Därefter följer TV4 (53 procent), Dagens Nyheter (48 procent), lokala morgontidningar (43 procent), Svenska Dagbladet (42 procent), utländska/internationella medier (23 procent), Aftonbladet (19 procent) och Expressen (14 procent).

Män har i större utsträckning än kvinnor ganska eller mycket litet förtroende för alla nyhetsmedier utom utländska/internationella medier där det inte är någon skillnad mellan könen. Samma mönster syns bland sympatisörer till Sverigedemokraterna, som i större utsträckning än övriga har litet förtroende för alla medier utom Expressen och utländska/internationella medier. 

Män har i större utsträckning än kvinnor ganska eller mycket litet förtroende för alla nyhetsmedier utom utländska/internationella medier där det inte är någon skillnad mellan könen.

Om undersökningen

Undersökningen utfördes av Kantar Sifo och utgjordes av 1 002 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Intervjuerna genomfördes under perioden den 17–22 april. Resultaten är viktade i efterhand utifrån kön, ålder och boenderegion.

För att följa allmänhetens nyhetskonsumtion, förtroende för viktiga yrkesgrupper och attityder kring medierapporteringen över tid, genomför vi återkommande mätningar under pandemins förlopp. Vi kommer även att analysera innehållet i svenska massmediers rapportering om coronaviruset för att kartlägga hur rapporteringen sett ut under olika faser, och hur den förhåller sig till allmänhetens attityder under samma tidsperiod. Studien genomförs med stöd av Södertörns högskola, Vetenskapsrådet och Wenner-Gren Stiftelserna.

Läs mer om studien.

Läs om resultaten från vår första, andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde, nionde, tionde, elfte, tolfte, trettonde, fjortonde och femtonde mätning.


Lägg till en kommentar