Kommunikation om corona – Medierapportering och förtroende i samband med covid-19-pandemin

VA-rapport 2021:4

Covid-19-pandemin har inneburit stora utmaningar för samhället. En grundläggande aspekt för att kunna möta dessa utmaningar är kommunikation. Enskilda människor, organisationer, och länder har alla ställts inför en mängd beslut som måste tas på ett bristfälligt, men framväxande, kunskapsunderlag.

 

För att förstå hur människor nås av och uppfattar information om den pågående pandemin, och hur detta är kopplat till hur utbrottet kommuniceras i media har Vetenskap & Allmänhet utfört en undersökning i realtid, i samarbete med forskare från Karolinska Institutet och Södertörns högskola.

Studien består av två delar. I dessa har vi:

  1. följt allmänhetens syn på medierapporteringen om coronaviruset samt förtroende för olika yrkesgrupper som uttalar sig om viruset. Underlaget består av 16 webbaserade enkätundersökningar under perioden mars 2020–april 2021. Vid varje undersökning deltog minst 1 000 personer.
  2. analyserat innehållet i digitala nyhetsartiklar om coronaviruset och forskning i Sveriges television (SVT), Dagens Nyheter (DN) och Aftonbladet vid fem olika tidsperioder mellan april 2020–maj 2021. Tidsperioderna sammanfaller med tre toppar och två dalar i smittspridningen och vårdbehovet i Sverige.

Resultaten visar bland annat:

  • Närmare nio av tio svenskar har under hela mätperioden haft stort förtroende för läkare och annan sjukvårdspersonal samt forskare när de uttalar sig om coronaviruset i nyhetsmedier.
  • Traditionella nyhetsmedier som TV, tidningar och radio har varit den svenska allmänhetens främsta källa till information om coronaviruset.
  • Majoriteten av rapporteringen är av rapporterande karaktär, medan mindre andelar består av kommenterande respektive argumenterande artiklar. Granskande artiklar förekommer i väldigt liten utsträckning.
  • De vanligaste ämnena i rapporteringen är restriktioner/riktlinjer, smittspridning och vaccin. Andra vanligt förekommande ämnen är situationen på sjukhusen, politik, ny forskning respektive ekonomi.
  • Forskare (särskilt från det medicinska området) är yrkesgruppen som oftast kommer till tals i rapporteringen, följt av myndighetsrepresentanter och journalister. Från och med den andra tidsperioden ökar andelen forskare från samhällsvetenskapliga ämnen.

Studien har genomförts med stöd av Anne-Marie och Gustaf Anders stiftelse för mediaforskning, Karolinska Institutet, LIF – de forskande läkemedelsföretagen, Södertörns högskola, Wenner-Gren Stiftelserna och Vetenskapsrådet.

Ladda ned hela rapporten i pdf-format här.

I samband med rapportsläppet arrangerade Vetenskap & Allmänhet och Institutet för mediestudier ett seminarium. Se det här!


Lägg till en kommentar

2 kommentarer

  1. Sven Jonsson |

    Trots att vi idag lever i informationsåldern, där de digitala verktygen gör att vi kan erhålla data och information snabbt, enkelt och smidigt. Trots att denna pandemi är ett hot om liv, där uppdaterad kunskap är viktigt. Trots detta så levererar denna rapport ett år gammal data(i alla fall det man presenterade på TV4:S morgon-TV avseende främsta källa). Dagens vetenskapliga arena måste bli mer snabbfotad att mer ge rapporter som tenderar mot realtid. Intressant data om 2020, men styrkan i rapporten hade varit mer solid med data både från mars/sept 2020 tillsammans med data mars/sept 2021.

    Svara
    • Vendela Kjerner |

      Tack för din kommentar! Datainsamlingen sträcker sig mellan mars 2020–april 2021 för enkäterna och april 2020–april 2021 för medieanalysen. Vi har dock inte haft möjlighet att ställa alla frågor vid samtliga enkättillfällen. Håller med om att det finns ett stort värde av att nå ut med information tidigt. Vi har därför löpande redovisat resultaten från de 16 enkättillfällena i separata webbartiklar.

      Svara