Corona i svenska medier –  Växande oenighet bland politiker

Inför julen 2020 infördes nya restriktioner för att minska smittspridningen. Samtidigt minskade förtroendet för politiker, som också uppfattades vara mindre eniga än tidigare när det gäller hanteringen av pandemin. Det är två av resultaten i den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets pågående undersökning av kommunikationen om corona i Sverige.

Bild på läsplattan: Coronavirus Disease 2019 Rotator Graphic for af.mil. (U.S. Air Force Graphic by Rosario ”Charo” Gutierrez).

Tillsammans med forskare från Karolinska Institutet och Södertörns högskola genomför Vetenskap & Allmänhet en studie av hur människor nås av och uppfattar information om coronaviruset och den pågående pandemin.

Den 15 december 2020 överlämnade Coronakommissionen sitt första delbetänkande med kritik mot regeringens och regionernas åtgärder för att skydda personer i äldreomsorgen. Några dagar senare, den 18 december, aviserades nya restriktioner med bland annat stopp för alkoholservering på restauranger efter klockan 20 och rekommendation om munskydd i rusningstid i kollektivtrafiken. Undersökningens tolfte mätning, som presenteras nedan, är utförd den 17–22 december.

Mindre förtroende och minskad samstämmighet bland politiker

Efter att ha ökat starkt mellan oktober och november minskar förtroendet för politiker som uttalar sig om coronaviruset i nyhetsmedier med sju procentenheter i december. Kvinnor har större förtroende för politiker jämfört med män, och sympatisörer till Socialdemokraterna har större förtroende jämfört med andra partiers sympatisörer. Förtroende för övriga yrkesgrupper som uttalar sig om coronaviruset i nyhetsmedier är på liknande nivå som i november. Störst förtroende åtnjuter läkare och annan sjukvårdspersonal (91 procent), följt av forskare (87 procent), myndighetspersoner (61 procent), politiker (29 procent) och journalister (21 procent).

Politiker uppfattas i december vara betydligt mindre samstämmiga i synen på hanteringen av corona-pandemin jämfört med tidigare. En av tre svenskar (34 procent) uppfattar politiker som ganska eller mycket samstämmiga i december, jämfört med varannan (50 procent) i november. Kvinnor och personer med högskoleutbildning uppfattar politiker som mer samstämmiga än män eller personer som inte har gått på högskola. Mest samstämmiga när det gäller hanteringen av pandemin uppfattas läkare och annan sjukvårdspersonal vara (84 procent), följt av myndighetspersoner (70 procent), forskare (67 procent), journalister (43 procent) och politiker (34 procent).

Liknande konsumtion och stärkt förtroende för nyhetsmedier

Svenskar tar del av nyhetsrapporteringen om coronaviruset i ungefär samma utsträckning i december som i november. Den vanligaste kanalen för att ta del av nyheter om corona är SVT, som sju av tio (69 procent) tagit del av de senaste två dygnen. Därefter följer TV4 och Aftonbladet (39 procent för båda) och Sveriges Radio (38 procent). Män tar del av Svenska Dagbladet och utländska medier i större utsträckning än kvinnor. Yngre personer (18–29 år) tar oftare del av andra nyhetsmedier än övriga åldersgrupper och är också mer benägna att inte ta del av rapporteringen alls (sex procent bland de yngre jämfört med tre procent bland befolkningen som helhet).

Förtroendet för medierapporteringen om corona har stärkts för alla nyhetsmedier i december. Störst förtroendeökning har Svenska Dagbladet (ökning med 13 procentenheter) och Dagens Nyheter (11 procentenheter). Totalt sett har flest, precis som tidigare, stort förtroende för SVT (80 procent med ganska eller mycket stort förtroende), Sveriges Radio (76 procent) och TV4 (56 procent). Minst andel har stort förtroende för Expressen (17 procent), utländska medier och Aftonbladet (båda 23 procent).

Uppskruvad ton i rapporteringen

Precis som i november uppfattar ungefär hälften (52 procent) att tonen i rapporteringen om corona är ganska eller mycket uppskruvad/alarmistisk. Åtta procent anser i stället att rapporteringen är ganska eller mycket avvaktande/försiktig. Bland män i åldrarna 18-29 anser var femte (19 procent) att rapporteringen är övervägande avvaktande/försiktig, jämfört med en av tjugo (5 procent) kvinnor i samma ålder.

Om undersökningen

Undersökningen utfördes av Kantar Sifo och utgjordes av 1 000 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Intervjuerna genomfördes under perioden den 17–22 december. Resultaten är viktade i efterhand utifrån kön, ålder och boenderegion.

För att följa allmänhetens nyhetskonsumtion, förtroende för viktiga yrkesgrupper och attityder kring medierapporteringen över tid, genomför vi återkommande mätningar under pandemins förlopp. Vi kommer även att analysera innehållet i svenska massmediers rapportering om coronaviruset för att kartlägga hur rapporteringen sett ut under olika faser, och hur den förhåller sig till allmänhetens attityder under samma tidsperiod. Studien genomförs med stöd av Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för mediaforskning, Karolinska institutet, LIF – de forskande läkemedelsföretagen, Södertörns högskola, Vetenskapsrådet och Wenner-Gren Stiftelserna.

Läs mer om studien.

Läs om resultaten från vår första, andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde, nionde, tionde och elfte mätning.


Lägg till en kommentar