Corona i svenska medier – Minskad enighet bland forskare och politiker

Svenskarnas förtroende för politiker som uttalar sig om coronaviruset minskar. Såväl forskare som politiker uppfattas som mindre överens än tidigare när det gäller Sveriges hantering av pandemin. Det visar den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets nya studie. 

Tillsammans med forskare från Karolinska Institutet och Södertörns högskola genomför Vetenskap & Allmänhet en studie av hur människor nås av och uppfattar information om coronaviruset och den pågående pandemin. Här presenteras resultaten från undersökningens fjärde mätning, som utfördes den 11–17 maj.

Minskat förtroende för politiker

Liksom i tidigare mätningar har allmänheten störst förtroende för läkare och annan sjukvårdspersonal bland olika yrkesgrupper som uttalar sig om coronaviruset i nyhetsmedier. Nittio procent har ganska eller mycket stort förtroende för sjukvårdspersonal, följt av forskare (82 procent) och myndighetspersoner (68 procent). En tydlig förändring från den föregående mätningen i slutet av april är att förtroendet för politiker minskar med tolv procentenheter, från 40 procent till 28 procent. Minskningen är särskilt tydlig bland sympatisörer till Centerpartiet och bland personer som bor utanför storstadsregionerna.

Ökad oenighet bland forskare

De olika yrkesgruppernas syn på Sveriges hantering av coronapandemin uppfattas inte som lika samstämmig som vid en tidigare mätning i början av april. Det är framför allt forskare som upplevs vara mindre samstämmiga i dag. Andelen som anser att forskare är ganska eller mycket samstämmiga i synen på Sveriges hantering har minskat med 15 procentenheter (från 72 till 57 procent). Även politiker anses vara mindre överens i dag. Där har motsvarande andel minskat med 10 procentenheter (från 64 till 54 procent). Överlag upplevs samstämmigheten ha minskat något i alla grupper, men den tidigare turordningen mellan dessa består. Det är fortsatt en förhållandevis stor andel som anser att läkare/sjukvårdspersonal och myndighetspersoner är enade i synen på Sveriges hantering (79 respektive 73 procent), jämfört med övriga yrkesgrupper.

Störst men försvagat förtroende för SVT

Förtroendet för nyhetsmediernas rapportering om coronaviruset minskar överlag jämfört med vår tidigare mätning i april, även om inte alla skillnader är statistiskt säkerställda. Vi ser en försvagning av förtroendet för nyheter via SVT (som minskar med åtta procentenheter) och TV4 (som minskar med tio procentenheter). Dessa placerar sig dock fortfarande högt i förhållande till övriga medier. Tre av fyra svenskar (75 procent) har ganska eller mycket stort förtroende för SVTs rapportering om coronaviruset och hälften (51 procent) har stort förtroende för TV4. I likhet med när frågan ställdes tidigare har personer som är 65 år eller äldre större förtroende för SVT (81 procent) och TV4 (57 procent). Förtroendet minskar också för Sveriges Radio (SR) där 72 procent nu har ganska eller mycket stort förtroende jämfört med 78 procent i april.

Om undersökningen

Undersökningen utfördes av Kantar Sifo och utgjordes av 1 001 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Intervjuerna genomfördes under perioden den 11–17 maj. Resultaten är viktade i efterhand utifrån kön, ålder och boenderegion. 

Fortsatta undersökningar

För att följa allmänhetens nyhetskonsumtion, förtroende för viktiga yrkesgrupper och attityder kring medierapporteringen över tid, kommer vi att genomföra ytterligare ett antal mätningar under pandemins förlopp. Därefter kommer vi att analysera innehållet i svenska massmediers rapportering om det nya coronaviruset för att kartlägga hur den sett ut under olika faser, och hur den förhåller sig till allmänhetens attityder under samma tidsperiod.  Studien genomförs med stöd av Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för mediaforskning, LIF – de forskande läkemedelsföretagen, Vetenskapsrådet och Wenner-Gren Stiftelserna.

Läs mer om studien

Läs om resultaten från vår första, andra och tredje mätning.


Lägg till en kommentar

2 kommentarer

  1. hans |

    Interessant. Men vad kan kan man lär sig eller vilken slut kan man dra från såna undersökning?

    Svara
    • Hanna Mellin |

      Hej Hans! Tack för din fråga! Syftet med undersökningarna är att vi ska lära oss mer om hur människor nås av och uppfattar information om den pågående pandemin, och hur detta är kopplat till hur utbrottet kommuniceras i media. Vi arbetar nu med att analysera resultaten i detalj – dessa kommer att presenteras senare i höst. Läs gärna mer om undersökningen här: https://v-a.se/allmanhetens-attityder/corona/

      Vi anordnade även ett livesänt seminarium i samband med att resultaten från den femte mätningen släpptes. Då gick våra utredare lite djupare ner i frågor om lärdomar och slutsatser. Du kan se seminariet i efterhand på vår Facebook-sida: https://www.facebook.com/watch/live/?v=579709449593468

      Allt gott! Hanna, kommunikatör på VA

      Svara