Corona i svenska medier – stort förtroende för forskare och sjukvårdspersonal

Tre av fyra svenskar har nyhetsmedier som sin främsta källa till information om det nya coronaviruset. De yrkesgrupper som svenska folket har högst förtroende för i mediernas rapportering är läkare och forskare, medan myndighetspersoner åtnjuter ett lägre förtroende. Det visar en ny undersökning av Vetenskap & Allmänhet.

Ett kollage av några svenska mediers och myndigheters webbsidor under coronapandemin. Bilder hämtade 2020-03-27.

Forskningsresurser och kommunikationsinsatser mobiliseras över hela världen för att minska skadeverkningarna av det nya coronaviruset. I det akuta läget behöver människor fatta mängder av beslut utifrån ett växande, men ofta bristfälligt, kunskapsunderlag. Hur ser den svenska allmänheten på olika yrkesgruppers kommunikation om coronaviruset? Vilka informationskällor används och hur är förtroendet för aktörerna som uttalar sig?

Tillsammans med forskare från Karolinska Institutet och Södertörns högskola genomför Vetenskap & Allmänhet en studie av hur människor nås av och uppfattar information om coronaviruset och den pågående pandemin. 

Nyhetsmedier främsta informationskällan

Den första mätningen gjordes den 18–21 mars, och visar att tre av fyra svenskar (76 procent) har nyhetsmedier som främsta källa till information om viruset. 

Enbart 12 procent tar i första hand del av myndigheters egna kanaler för information. Under alternativet annan som valts av 4 procent nämner flera sin arbetsgivare som främsta informationskälla. Övriga kanaler, som exempelvis diskussioner på sociala medier och internetbaserade forum, tycks inte vara särskilt vanliga informationskällor.

Bland personer äldre än 65 år är det en betydligt högre andel (92 procent) som främst följer nyhetsmedier och endast fyra procent har myndigheters egna kanaler som främsta informationskälla. 

TV vanligaste kanalen

För majoriteten är TV den vanligaste kanalen att ta del av information om coronaviruset, i synnerhet Sveriges Television (SVT) som 72 procent av de svarande tagit del av under de senaste två dygnen. 

Den vanligaste tidningen är Aftonbladet som fyra av tio (39 procent) tagit del av. De större morgontidningarna når en mindre andel totalt sett: En av fem (20 procent) har tagit del av Dagens Nyheter (DN) och 11 procent av Svenska Dagbladet (SvD). 

Bland personer med eftergymnasial utbildning är dock morgontidningarna något vanligare källor till information om coronaviruset (27 procent för DN och 16 procent för SvD). 

En förhållandevis stor andel, 15 procent, har också tagit del av utländska nyhetsmediers rapportering om coronaviruset. Här finns en tydlig skillnad mellan män och kvinnor, där 21 respektive 10 procent har tagit del av utländsk rapportering. De som är 65 år eller äldre tar i högre grad del av nyheter från TV (både SVT och TV4), Sveriges Radio och lokala morgontidningar jämfört med övriga åldersgrupper. Däremot läser de i mindre utsträckning kvällstidningar.

 

Uppskruvad ton i rapporteringen

Två tredjedelar av de svarande (67 procent) uppfattar tonen i de svenska nyhetsmediernas rapportering om coronaviruset som ganska eller mycket uppskruvad/alarmistisk, medan enbart 5 procent anser den vara ganska eller mycket avvaktande/försiktig

Bland personer som är 65 eller äldre är det lägst andel som uppfattar tonen som ganska eller mycket uppskruvad/alarmistisk (61 procent). Högst andel finns hos 50–64-åringar (73 procent). 

Högt förtroende för sjukvårdspersonal och forskare

I svenska nyhetsmedier uttalar sig ett flertal yrkesgrupper om coronaviruset och den pågående pandemin. Drygt nio av tio (91 procent) säger sig ha ganska eller mycket stort förtroende för läkare och annan sjukvårdspersonal. 

Forskare som uttalar sig om corona åtnjuter också ett stort förtroende med en motsvarande andel på 87 procent. 

Förtroendet är mindre för personer knutna till myndigheter: 60 procent av svenskarna har ganska eller mycket stort förtroende för myndighetspersoner när de uttalar sig om coronaviruset i svenska medier. 

Betydligt lägre förtroende ser vi för politiker (33 procent) respektive journalister (17 procent).

Fortsatta undersökningar

För att följa allmänhetens nyhetskonsumtion, förtroende för viktiga yrkesgrupper och attityder kring medierapporteringen över tid, planerar vi för ytterligare mätningar under pandemins förlopp. Därefter kommer vi att göra en innehållsanalys av svenska massmediers rapportering om det nya coronaviruset och covid-19-pandemin för att kartlägga hur nyhetsbevakningen sett ut under olika faser, och hur den förhåller sig till allmänhetens attityder under samma tidsperiod. Läs mer om studien.

Om du eller din organisation är intresserad av att medverka eller stödja oss i arbetet med studien, kontakta VAs generalsekreterare Cissi Askwall ([email protected]). 

Om undersökningen

Den beskrivna första delen av undersökningen utfördes av Kantar Sifo och utgjordes av 1 141 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Intervjuerna genomfördes under perioden den 18–21 mars. Resultaten är viktade i efterhand utifrån kön, ålder och boenderegion.


Lägg till en kommentar