Corona i svenska medier – minskad samstämmighet bland forskare

Forskare uppfattas som mindre samstämmiga i synen på hanteringen av corona-pandemin i Sverige. Förtroendet för olika yrkesgrupper har däremot inte förändrats sedan i juli, och det har inte heller konsumtionen och uppfattningen av mediernas rapportering. Det visar den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets pågående undersökning.

Bild på läsplattan: Coronavirus Disease 2019 Rotator Graphic for af.mil. (U.S. Air Force Graphic by Rosario ”Charo” Gutierrez)

Tillsammans med forskare från Karolinska Institutet och Södertörns högskola genomför Vetenskap & Allmänhet en studie av hur människor nås av och uppfattar information om coronaviruset och den pågående pandemin. Här presenteras resultaten från undersökningens åttonde mätning, som utfördes den 17–21 augusti.

Forskare mindre överens

Drygt hälften (54 procent) uppfattar att forskare är ganska eller mycket samstämmiga i synen på den svenska hanteringen av corona-pandemin. Det är en minskning med sju procentenheter jämfört med den senaste mätningen i mitten av juli och 18 procentenheter lägre än i början av april, då motsvarande andel var 72 procent. För övriga yrkesgrupper är skillnaderna från föregående mätning inte statistiskt säkerställda. 

Det är framförallt yngre som uppfattar forskare som mindre överens. I åldrarna 18–29 år uppfattar 21 procent forskare som inte särskilt eller inte alls samstämmiga när det gäller hanteringen av pandemin, jämfört med 12–17 procent i övriga åldersgrupper.

Inga förändringar i konsumtion eller syn på medier

Svenskar tar del av information om coronaviruset genom samma nyhetsmedier som i juli: SVT är den vanligaste källan till information under den senaste tvådygnsperioden, följt av Aftonbladet och TV4 respektive Sveriges Radio. Män vänder sig till Svenska Dagbladet och utländska/internationella medier i större utsträckning än kvinnor, och kvinnor tar i större utsträckning del av TV4. Boende i storstäder (Stockholm, Göteborg och Malmö) använder i större utsträckning Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet jämfört med boende i övriga delar av landet. Dessa tar i sin tur del av lokala morgontidningar i större utsträckning än storstadsborna.

Även förtroendet för medier är oförändrat jämfört med i juli. Som tidigare är förtroendet störst för SVT och Sveriges Radio, och lägst för kvällstidningarna (Aftonbladet och Expressen) och för utländska/internationella medier. Män har mindre förtroende än kvinnor för alla medier utom utländska/internationella medier där de i stället har större förtroende. 

Tre av tio svenskar uppfattar fortfarande tonen i medierapporteringen om corona som ganska eller mycket uppskruvad/alarmistisk medan knappt två av tio snarare uppfattar den som ganska eller mycket avvaktande/försiktig. Varannan svensk anser att tonen varken är uppskruvad eller avvaktande. Bland sympatisörer till Sverigedemokraterna är det en större andel (24 procent) som uppfattar tonen som avvaktande/försiktig jämfört med sympatisörer till andra partier.

Oförändrat förtroende för yrkesgrupper

Förtroendet för olika yrkesgrupper som uttalar sig om coronaviruset har inte förändrats under den senaste månaden. Liksom i tidigare mätningar är förtroendet störst för läkare och annan sjukvårdspersonal, och för forskare. Förtroendet för forskare är lägst bland personer som är äldre än 65 år samt bland sympatisörer till Sverigedemokraterna. Det är 75 respektive 65 procent i dessa grupper som säger sig ha ganska eller mycket stort förtroende för forskare. Störst förtroende för forskare har sympatisörer till Vänsterpartiet där motsvarande andel är 92 procent.

Kvinnor har större förtroende än män för myndighetspersoner som uttalar sig om coronaviruset (skillnad på tio procentenheter). I likhet med tidigare mätningar har sympatisörer till Centerpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet större förtroende för myndighetspersoner jämfört med sympatisörer till Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. 

Om undersökningen

Undersökningen utfördes av Kantar Sifo och utgjordes av 1 001 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Intervjuerna genomfördes under perioden den 17–21 augusti. Resultaten är viktade i efterhand utifrån kön, ålder och boenderegion.

För att följa allmänhetens nyhetskonsumtion, förtroende för viktiga yrkesgrupper och attityder kring medierapporteringen över tid, genomför vi återkommande mätningar under pandemins förlopp. Vi kommer även analysera innehållet i svenska massmediers rapportering om coronaviruset för att kartlägga hur rapporteringen sett ut under olika faser, och hur den förhåller sig till allmänhetens attityder under samma tidsperiod. Studien genomförs med stöd av Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för mediaforskning, Karolinska institutet, LIF – de forskande läkemedelsföretagen, Södertörns högskola, Vetenskapsrådet och Wenner-Gren Stiftelserna.

Läs mer om studien.

Läs om resultaten från vår första, andra, tredje, fjärde, femte, sjätte och sjunde mätning.


Lägg till en kommentar