Corona i svenska medier – Sjunkande enighet bland politiker

En minskande andel svenskar tycker att mediernas rapportering om coronaviruset ger den information de behöver. Politiker som uttalar sig om viruset uppfattas som mindre eniga än tidigare. Det visar den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets studie.

Tillsammans med forskare från Karolinska Institutet och Södertörns högskola genomför Vetenskap & Allmänhet en studie av hur människor nås av och uppfattar information om coronaviruset och den pågående pandemin. Här presenteras resultaten från undersökningens sjätte mätning, som utfördes den 17–21 juni.

Oförändrat förtroende för yrkesgrupper

Svenska folkets förtroende för olika yrkesgrupper som uttalar sig om corona i nyhetsmedierna är i stort sett oförändrat sedan mätningen i månadsskiftet maj/juni. Sett över de sex mätningar som vi hittills gjort är förtroendet för alla yrkesgrupper nu tillbaka på ungefär samma nivåer som vid den första mätningen i början av mars. Vid den andra mätningen, i början av april, såg vi en generell förstärkning av förtroendet som sedan, under maj månad, rörde sig tillbaka – först för journalister, sedan för politiker och sist även för myndighetspersoner.

I förtroendet för politiker som uttalar sig om coronaviruset ser vi en tydlig polarisering utifrån partisympati. Sympatisörer till regeringspartierna har ett betydligt större förtroende för politiker, jämfört med personer som sympatiserar med oppositionspartierna. Andelen som har ganska eller mycket stort förtroende för politiker är störst bland sympatisörer till Socialdemokraterna (46 procent), Centerpartiet respektive Miljöpartiet (båda 43 procent). Lägst förtroende finner vi bland sympatisörer till Sverigedemokraterna (6 procent), Kristdemokraterna (10 procent) och Moderaterna (16 procent).

Minskad enighet bland politiker

Samstämmigheten bland politiker har uppfattats som stadigt minskande sedan början av april, då vi första gången ställde frågan. Nu är det fyra av tio (40 procent) som anser att politiker är ganska eller mycket samstämmiga då de uttalar sig om corona, jämfört med 64 procent i början av april och 54 procent i mitten av maj. För övriga yrkesgrupper finns inga säkerställda förändringar sedan den senaste mätningen i maj. 

Forskare uppfattas som mindre samstämmiga jämfört med den första mätningen i början av april men ingen säkerställd skillnad ses mellan maj och juni. Personer med högskoleutbildning uppfattar forskare som mindre samstämmiga jämfört med personer utan högskoleutbildning.

Tillräcklig och transparent information?

Sex av tio (61 procent) tycker i ganska eller mycket stor utsträckning att de får den information de behöver om coronaviruset via svenska nyhetsmedier. Det är en minskning med tio procentenheter jämfört med mätningen i slutet av april. Män anser i mindre utsträckning än kvinnor att de får den information de behöver (56 procent bland män och 65 procent bland kvinnor). 

Ungefär hälften (52 procent) tycker i ganska eller mycket stor utsträckning att rapporteringen är transparent och till exempel redovisar källor till statistik. Knappt en av fem (18 procent) anser i stället att rapporteringen i ganska eller mycket liten utsträckning är transparent. Bland dessa återfinns i högre grad män och sympatisörer till Sverigedemokraterna.

Knappt hälften (45 procent) tycker att rapporteringen ger utrymme för olika perspektiv/ståndpunkter i ganska eller mycket stor utsträckning. Bland svenskar som inte tycker att det ges utrymme för olika perspektiv finns en större andel män, sympatisörer till Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, samt personer som tjänar 42 000 kronor eller mer per månad.

Förtroende för medier oförändrat

I likhet med tidigare mätningar är SVT och Sveriges Radio de massmedier som åtnjuter störst förtroende bland medborgarna. Tre av fyra svenskar har ganska eller mycket stort förtroende för rapporteringen om corona i SVT (75 procent) respektive Sveriges Radio (74 procent). Knappt hälften har ganska eller mycket stort förtroende för rapporteringen i TV4 (47 procent), Dagens Nyheter (46 procent), lokala morgontidningar (42 procent) och Svenska Dagbladet (41 procent). Färre anger ett stort förtroende för Aftonbladet (18 procent) och Expressen (14 procent). Vi ser inga statistiskt säkerställda förändringar i förtroendet för olika medier jämfört med den tidigare mätningen i början av april.

Om undersökningen

Undersökningen utfördes av Kantar Sifo och utgjordes av 1 000 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Intervjuerna genomfördes under perioden den 17–21 juni. Resultaten är viktade i efterhand utifrån kön, ålder och boenderegion.

För att följa allmänhetens nyhetskonsumtion, förtroende för viktiga yrkesgrupper och attityder kring medierapporteringen över tid, genomför vi ett antal mätningar under pandemins förlopp. Under hösten kommer vi att analysera innehållet i svenska massmediers rapportering om coronaviruset för att kartlägga hur rapporteringen sett ut under olika faser, och hur den förhåller sig till allmänhetens attityder under samma tidsperiod. Studien genomförs med stöd av Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för mediaforskning, LIF – de forskande läkemedelsföretagen, Vetenskapsrådet och Wenner-Gren Stiftelserna.

Läs mer om studien.

Läs om resultaten från vår första, andra, tredje, fjärde och femte mätning.


Lägg till en kommentar