Corona i svenska medier – Förtroendelyft för politiker

Förtroendet för politiker går upp efter de nya restriktionerna från Sveriges regering. Mediernas rapportering om pandemin uppfattas som mer uppskruvad och alarmistisk. Detta är två av resultaten i den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets pågående undersökning av kommunikationen om corona i Sverige.

Tillsammans med forskare från Karolinska Institutet och Södertörns högskola genomför Vetenskap & Allmänhet en studie av hur människor nås av och uppfattar information om coronaviruset och den pågående pandemin.

Den 16 november 2020 tillkännagavs nya restriktioner med bland annat skarp begränsning av antal deltagare i allmänna sammankomster. Dagen därpå inleddes undersökningens elfte mätning.

Större förtroende för politiker

Förtroendet för politiker stiger med 15 procentenheter, vilket är den största ökningen för någon yrkesgrupp sedan mätningarna började i mars. Det är framförallt bland personer som är 30 år eller äldre som förtroendet för politiker stärks. För de andra yrkesgrupperna ses inga signifikanta skillnader i förtroende sedan oktober och den inbördes ordningen mellan yrkesgrupperna består. Andelen som har ganska eller mycket stort förtroende är i november 92 procent för läkare/sjukvårdspersonal, 86 procent för forskare, 66 procent för myndighetspersoner, 36 procent för politiker och 22 procent för journalister.

Uppfattningen om hur samstämmiga de olika yrkesgrupperna är i sin syn på den svenska hanteringen av pandemin har inte förändrats mellan oktober och november. Mest samstämmiga uppfattas läkare och sjukvårdspersonal vara, följt av myndighetspersoner, forskare, politiker och journalister.

Fler tar del av coronanyheter

Sveriges Television, TV4 och Sveriges Radio är de nyhetsmedier som flest har vänt sig till för att ta del av information om corona. Dessa tre har också störst ökning av publik (mellan åtta och nio procentenheter) jämfört med oktober. Liksom i tidigare mätningar är yngre personer (18–29 år) mindre benägna att ta del av de flesta nyhetsmedier jämfört med övriga åldersgrupper. Yngre använder dock annan/andra nyhetsmedier i större utsträckning än äldre.

Konsumtionen av flera nyhetsmedier (till exempel SVT och Sveriges Radio) sjönk under sommarmånaderna men ligger nu åter på ungefär samma nivåer som i våras. Andra medier, som till exempel Aftonbladet och Dagens Nyheter, har däremot legat på ungefär samma siffror sedan i mars.

Mer uppskruvad ton i rapporteringen

Mer än varannan svensk (53 procent) uppfattar tonen i mediernas rapportering som ganska eller mycket uppskruvad/alarmistisk, vilket är en ökning med 17 procentenheter sedan oktober. Andelen som uppfattar tonen som ganska eller mycket avvaktande/försiktig har samtidigt minskat till sju procent, och de som tycker att tonen är varken uppskruvad/alarmistisk eller avvaktande/försiktig har sjunkit till 37 procent. Det är vanligare bland personer som inte har någon högskoleutbildning att uppfatta tonen som uppskruvad/alarmistisk (60 procent) jämfört med högutbildade (47 procent).

Förtroendet för rapporteringen om coronaviruset har minskat något för de flesta medier, men är fortfarande större än under sommarmånaderna. Den växande trenden efter sommaren ser därmed ut att vara bruten. Störst förtroende finns alltjämt för SVT (som 73 procent har ganska eller mycket stort förtroende för), följt av Sveriges Radio och TV4 (där motsvarande andelar är 68 respektive 47 procent). Minst andel med stort förtroende har Expressen och Aftonbladet (12 respektive 18 procent).

Om undersökningen

Undersökningen utfördes av Kantar Sifo och utgjordes av 1 000 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Intervjuerna genomfördes under perioden den 17–24 november. Resultaten är viktade i efterhand utifrån kön, ålder och boenderegion.

För att följa allmänhetens nyhetskonsumtion, förtroende för viktiga yrkesgrupper och attityder kring medierapporteringen över tid, genomför vi återkommande mätningar under pandemins förlopp. Vi kommer även att analysera innehållet i svenska massmediers rapportering om coronaviruset för att kartlägga hur rapporteringen sett ut under olika faser, och hur den förhåller sig till allmänhetens attityder under samma tidsperiod. Studien genomförs med stöd av Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för mediaforskning, Karolinska institutet, LIF – de forskande läkemedelsföretagen, Södertörns högskola, Vetenskapsrådet och Wenner-Gren Stiftelserna.

Läs mer om studien.

Läs om resultaten från vår första, andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde, nionde och tionde mätning.


Lägg till en kommentar