Corona i svenska medier – tonen mindre alarmistisk

Tonen i medierapporteringen om corona uppfattas som mindre uppskruvad/alarmistisk. Förtroendet minskar för medier men stärks för myndighetspersoner. Det visar den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets studie av rapporteringen om coronaviruset i svenska medier.

Bild på läsplattan: Coronavirus Disease 2019 Rotator Graphic for af.mil. (U.S. Air Force Graphic by Rosario ”Charo” Gutierrez)

Tillsammans med forskare från Karolinska Institutet och Södertörns högskola genomför Vetenskap & Allmänhet en studie av hur människor nås av och uppfattar information om coronaviruset och den pågående pandemin. Här presenteras resultaten från undersökningens sjunde mätning, som utfördes den 17–21 juli.

Mindre alarmistisk ton i rapporteringen

Tonen i corona-rapporteringen uppfattas som mindre uppskruvad eller alarmistisk jämfört med vid tidigare mätningar. Tre av tio svenskar (31 procent) uppfattar tonen som ganska eller mycket uppskruvad/alarmistisk. Det är en nedgång med tio procentenheter sedan månadsskiftet maj/juni och 36 procentenheter lägre än i mars. Andelen som uppfattar tonen som ganska eller mycket avvaktande/försiktig har samtidigt ökat långsamt från 5 procent i mars till 15 procent vid denna mätning.

Sympatisörer till Moderaterna tycker i högre grad än andra att rapporteringen är uppskruvad, med 41 procent som svarar ganska eller mycket uppskruvad/alarmistisk. Sympatisörer till Vänsterpartiet tycker att rapporteringen är minst alarmistisk, med en motsvarande siffra på 23 procent.

Minskad nyhetskonsumtion på sommaren

Konsumtionen av corona-relaterade nyheter i juli har minskat jämfört med tidigare mätningar. SVT är liksom tidigare den vanligaste kanalen för att ta del av information om coronaviruset. Därefter följer Aftonbladet, TV4, Sveriges Radio och lokala morgontidningar. 

En av tio (10 procent) har inte tagit del av nyheter om corona under den senaste tvådygnsperioden, vilket är den största andelen sedan mätningarna påbörjades. Framför allt är det yngre personer som inte har tagit del av nyheter. Bland personer mellan 18 och 29 år har en av fem (20 procent) inte tagit del av information om corona de senaste två dygnen, vilket kan jämföras med en av femtio (två procent) bland personer som är 65 år eller äldre.

Förtroendet för mediernas rapportering sjunker

Förtroendet för rapporteringen om coronaviruset sjunker för alla undersökta medier. Störst minskning, med 14 procentenheter, syns för Dagens Nyheter och lokala morgontidningar, följt av Svenska Dagbladet som minskar med 13 procentenheter. Det är dock inte en större andel som säger sig ha litet förtroende, utan i stället en större andel som svarar vet ej/ingen uppfattning jämfört med tidigare mätningar. Minskningen kan därför sannolikt till stor del förklaras av en generellt mindre nyhetskonsumtion under sommaren. 

Det finns en del skillnader mellan män och kvinnor i förtroendet för olika medier. Män har mindre förtroende för Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, SVT, Sveriges Radio och TV4 men större förtroende för utländska/internationella medier jämfört med kvinnor. För lokala morgontidningar och Expressen syns inga skillnader.

Förtroende för myndighetspersoner ökar

Efter en tillbakagång i förtroendet för myndighetspersoner under slutet av våren har förtroendet stärkts med nio procentenheter sedan början av juni. Större förtroende för myndighetspersoner ses bland kvinnor jämfört med män och bland sympatisörer till regeringspartierna jämfört med framförallt Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. 

För andra yrkesgrupper som uttalar sig om coronaviruset i nyhetsmedier ses inga signifikanta skillnader i förtroende vid de senaste två mätningarna. Förtroendet är fortfarande störst för läkare och annan sjukvårdspersonal samt för forskare. Förtroendet för forskare som uttalar sig om corona är större bland kvinnor än bland män och bland sympatisörer till Miljöpartiet och Vänsterpartiet jämfört med övriga partier.

Samstämmighet

Samstämmigheten inom olika yrkesgrupper när det gäller den svenska hanteringen av pandemin uppfattas på samma sätt som vid den näst senaste mätningen i juni. Läkare och annan sjukvårdspersonal uppfattas fortfarande som den mest samstämmiga gruppen följt av myndighetspersoner och forskare. Män upplever politiker, journalister och myndighetspersoner som mindre samstämmiga jämfört med kvinnor.

Om undersökningen

Undersökningen utfördes av Kantar Sifo och utgjordes av 1 000 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Intervjuerna genomfördes under perioden den 17–21 juli. Resultaten är viktade i efterhand utifrån kön, ålder och boenderegion.

För att följa allmänhetens nyhetskonsumtion, förtroende för viktiga yrkesgrupper och attityder kring medierapporteringen över tid, genomför vi återkommande mätningar under pandemins förlopp. Under hösten kommer vi att analysera innehållet i svenska massmediers rapportering om coronaviruset för att kartlägga hur rapporteringen sett ut under olika faser, och hur den förhåller sig till allmänhetens attityder under samma tidsperiod. Studien genomförs med stöd av Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för mediaforskning, Karolinska Institutet, LIF – de forskande läkemedelsföretagen, Södertörns högskola, Vetenskapsrådet och Wenner-Gren Stiftelserna.

Läs mer om studien.

Läs om resultaten från vår första, andra, tredje, fjärde, femte och sjätte mätning.


Lägg till en kommentar