Under 2018–2019 gör Vetenskap & Allmänhet i samarbete med Vetenskapsrådet, Vinnova, Forte, Formas och Riksbankens Jubileumsfond en undersökning av svenska forskares syn på kommunikation och öppen vetenskap. I studien undersöker vi både forskares attityder och verksamhet samt de eventuella hinder de upplever för att kommunicera sin forskning. Data samlas in genom en webbenkät under våren 2019.

Forskaren Kjell Bolmgren på VA-dagen 2016 – Dialog, Digitalisering, Delaktighet – om öppen vetenskap Foto: Erik Cronberg

De två övergripande syftena med projektet är att: (1) uppdatera kunskapen om forskares syn på – och förutsättningar för kommunikation med det omgivande samhället, och (2) undersöka forskares kunskap om och attityder till öppen vetenskap.

Tyngdpunkten ligger på forskares perspektiv, men deras syn på sin egen roll sätts i relation till den hos professionella kommunikatörer. Aktuell kunskap kring dessa områden är nödvändig för att kunna ta välgrundade och strategiska beslut om stödstrukturer för att främja kommunikation mellan forskare och omvärlden.

Samverkan

En av forskares arbetsuppgifter är att samverka med det omgivande samhället. Enligt Högskolelagen ingår i högskolornas uppgift att ”samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta”.

I Sverige har intresset för samverkan mellan lärosäten och det omgivande samhället ökat markant de senaste åren. Begreppet är också centralt i den senaste forskningspropositionen, där ett mål för forskningspolitiken är en ”starkare och tydligare samverkan mellan universitet och högskolor och det omgivande samhället”.

I maj 2016 beslutade EU-ländernas regeringar att unionen ska gå över till ett system för öppen vetenskap. ”De övergripande motiven för öppen vetenskap är att den bidrar till ökad forskningskvalitet, stärker konkurrenskraft och samhällsnytta samt främjar innovation och medborgarnas delaktighet, och därmed i förlängningen är en demokratifråga”, sade Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, i riksdagens EU-nämnd inför Konkurrenskraftsrådets möte i maj 2016 då beslutet fattades.

Öppen vetenskap

I forskningspropositionen som antogs av riksdagen i april 2017 förtydligade regeringen sin målbild:

Alla de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli omedelbart öppet tillgängliga direkt då de publiceras. Likaså bör forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer bli öppet tillgängliga samtidigt som den tillhörande publikationen.

Öppen vetenskap är ett paraplybegrepp som bland annat omfattar öppen tillgång (open access), öppna data, altmetri (alternativa sätt att mäta forskningens genomslag) och medborgarforskning. Medborgare och andra intressenter ska integreras i flera delar av forskningen, vilket gör att kommunikation får en viktigare och mer komplex roll i forskningsprocessen än tidigare.

Illustration: Lotta Tomasson/VA CC BY-NC 2.0

Vissa forskningsfinansiärer kräver att forskare gör kommunikationsinsatser och/eller inkluderar olika intressenter i projekten som finansieras. I alla EU-finansierade forskningsprojekt behöver till exempel resultaten kommuniceras och spridas, samt publiceras med öppen tillgång.

Trots beslutsfattarnas ökade fokus på kommunikation av forskning vet vi fortfarande ganska lite om hur forskare vid svenska lärosäten ser på kommunikation och öppen vetenskap. Detta är något som behöver undersökas. Vi behöver även kartlägga i vilken utsträckning forskare ägnar sig åt dessa arbetsuppgifter, vilka möjligheter och hinder de upplever och vilket stöd de behöver för att kunna arbeta på ett öppnare, mer kommunikativt och samverkande sätt.


Delstudie 1

En första del av projektet, som utfördes i samarbete mellan Vetenskap & Allmänhet och Vetenskapsrådet under hösten 2017 och vintern 2018, bestod av kvalitativa intervjuer med tio forskare och fyra forskningskommunikatörer. Sammantaget deltog personer från tio svenska lärosäten och två statliga forskningsfinansiärer. Till studien knöts en referensgrupp med forskare och kommunikationschefer vid lärosäten och forskningsfinansiärer.

Resultaten presenteras i rapporten Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap. De visar bland annat att forskare upplever ett positivt gensvar från kollegor då de ägnar sig åt kommunikation liksom att kommunikation betraktas som viktigt men prioriteras ned till förmån för uppgifter som uppfattas vara mer meriterande.

Resultaten från undersökningen presenterades vid ett seminarium på Vetenskapsrådet den 23 mars 2018.

Delstudie 2

För att få en bredare och mer detaljerad kunskap om forskares syn på dessa frågor genomför vi en kvantitativ enkätundersökning med ett representativt urval av forskare och forskningskommunikatörer i Sverige. Undersökningen ger möjlighet att systematiskt kartlägga skillnader och likheter mellan forskare och kommunikatörer, i vilken utsträckning forskare ägnar sig åt kommunikation och samverkan samt skillnader mellan olika undergrupper av forskare (t.ex. kön, ålder, lärosäte, forskningsområde). I urvalet ingår även chefer som forskar, men inte personer i lärosätenas ledningar.

Datainsamlingen består av:

  • En mindre enkät riktad till kommunikatörer vid lärosäten och forskningsfinansiärer i Sverige (ca 100–200 personer)
  • En större enkät riktad till forskare vid svenska lärosäten (ca 10 000–20 000 personer)
  • Workshop med intressenter i sektorn för att följa upp och fördjupa delar av enkätresultaten

För att säkerställa att enkätfrågorna blir aktuella, heltäckande och jämförbara utformas de med utgångspunkt i resultaten från den första delstudien samt utifrån liknande studier i andra europeiska länder. Frågornas utformning avgörs vidare i nära dialog med studiens finansiärer samt en till studien knuten referensgrupp. Frågorna testas ytterligare med kognitiva intervjuer med personer ur svarspopulationen. Fältarbetet för forskarenkäten utförs av undersökningsföretaget Ipsos.

Projektet kommer att resultera i en aktuell bild av attityder och aktiviteter bland svenska forskare och forskningskommunikatörer, inklusive upplevda hinder och behov. Studien kan därmed ge forskningsfinansiärer och lärosäten strategiskt värdefulla underlag för utveckling av policy och stödstrukturer som hjälper forskare att arbeta i enlighet med moderna krav och utmaningar kopplade till kommunikation och öppen vetenskap.

Resultaten från projektet kommer sammanställas och redovisas i en publikt tillgänglig rapport under hösten 2019.

Mer information

Vill du veta mer om studien? Kontakta Gustav Bohlin, utredare på VA.

Läs det senaste om studien:


| Vetenskap & Allmänhet

Vad tycker forskare om kommunikation och öppen vetenskap?

I vilken utsträckning vill forskare kommunicera med det omgivande samhället? Vilka hinder upplever de och vilka typer av stöd skulle de vara hjälpta av? Känner de till, och hur ser de på, utvecklingen mot öppen vetenskap? I veckan går en enkät om kommunikation och öppen vetenskap ut till en stor andel av forskarna vid Sveriges universitet och högskolor.

Läs vidare

| Vetenskap & Allmänhet

Forskare vill kommunicera men saknar tid

Forskningskommunikation är viktigt för forskare och uppmuntras av deras kollegor. Men det är svårt att hitta tid för kommunikation och det ses inte som särskilt meriterande. Det framkom vid ett seminarium på Vetenskapsrådet den 23 mars då en ny rapport om forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap presenterades och diskuterades.

Läs vidare