Stort förtroende för forskare under omikron-vågen

Traditionella nyhetsmedier är fortsatt svenska folkets främsta källa till nyheter om coronaviruset. Forskare åtnjuter ett stort förtroende och beskedet om att avveckla restriktionerna påverkade inte förtroendet för yrkesgrupper som uttalar sig om viruset. Det visar en extramätning i Vetenskap & Allmänhets undersökning om kommunikationen om corona i Sverige.

Bild på läsplattan: Coronavirus Disease 2019 Rotator Graphic for af.mil. (U.S. Air Force Graphic by Rosario ”Charo” Gutierrez)

Covid-19-pandemin har tagit nya vändningar sedan årsskiftet 2021/2022. Antalet som testade positivt steg inledningsvis dramatiskt med den nya omikron-varianten. En dryg månad senare ledde en hög vaccinationstäckning i kombination med variantens mildare symtom till att restriktionerna i Sverige avvecklades den 9 februari. 

Tillsammans med forskare från Karolinska Institutet och Södertörns högskola genomförde Vetenskap & Allmänhet under 2020 och 2021 en studie av hur människor nås av och uppfattar information om coronaviruset. Med anledning av den exceptionellt snabba spridningen av omikron-varianten gjorde vi en uppföljande mätning den 28 januari–9 februari 2022. Mitt i mätperioden (3 februari) tillkännagavs att restriktionerna skulle upphävas. Genom att jämföra svar som samlats in före respektive efter tillkännagivandet har vi kunnat undersöka eventuella skillnader efter beslutet.

Nyhetsmedier vanligaste källan till information

Traditionella nyhetsmedier som TV, radio eller tidningar är, liksom i våra tidigare mätningar, den främsta källan till information om coronaviruset för tre av fyra svenskar (75 procent). Bland dem som är 65 år eller äldre anger 90 procent att nyhetsmedier är den vanligaste källan till information, att jämföra med 63 procent bland personer mellan 18 och 29 år. 

Yngre personer har i större utsträckning personer i sin närhet som främsta källa till information om viruset (11 procent i åldersgruppen 18–29 år jämfört med 4–5 procent bland övriga). Det är också vanligare att ha personer i sin närhet som främsta källa bland kvinnor (8 procent) jämfört med män (3 procent). 

I september 2020 tog en av tio (11 procent) inte del av information om coronaviruset överhuvudtaget, att jämföra med endast tre procent i den nya mätningen. Andelen som inte tagit del av information överhuvudtaget är större bland sympatisörer till Sverigedemokraterna (7 procent). Det finns ingen skillnad i svaren före och efter pressträffen då det tillkännagavs att restriktionerna skulle avskaffas.

Yngre personer har i större utsträckning personer i sin närhet som främsta källa till information om viruset.

Polariserat förtroende för olika yrkesgrupper

Svenskar har störst förtroende för läkare och annan sjukvårdspersonal (88 procent) och forskare (87 procent) som uttalar sig om coronaviruset, vilket är i nivå med tidigare mätningar under pandemin. Därefter följer myndighetspersoner (64 procent), politiker (28 procent) och journalister (19 procent). Journalister och politiker är de enda yrkesgrupper där andelen svenskar som säger sig ha ett ganska/mycket litet förtroende är större än andelen med ganska/mycket stort förtroende. I åldersgruppen 18–29 år är det en större andel (92 procent) som har stort förtroende för forskare jämfört med övriga åldrar (85–87 procent). Bland kvinnor har 90 procent stort förtroende för forskare jämfört med 84 procent bland männen.

Förtroende för yrkesgrupper har ganska tydliga samband med politiska sympatier. Sympatisörer till Sverigedemokraterna har lägre förtroende än övriga för samtliga yrkesgrupper. Samtidigt är det en betydligt mindre andel av Sverigedemokraternas sympatisörer som uppger ett litet förtroende för myndighetspersoner i dag (30 procent) jämfört med april 2021 (då motsvarande andel var 51 procent). Socialdemokraternas sympatisörer har större förtroende för alla yrkesgrupper utom journalister jämfört med övriga. Förtroendet för alla yrkesgrupper var på samma nivå bland svaren som kom in före och efter pressträffen den 3 februari.

Journalister och politiker är de enda yrkesgrupperna där andelen svenskar som säger sig ha ett ganska/mycket litet förtroende är större än andelen med ganska/mycket stort förtroende.

Större enighet bakom Sveriges hantering

När det gäller Sveriges hantering av corona-pandemin uppfattas de flesta yrkesgrupper vara mer samstämmiga i dag än i april 2021. Läkare/sjukvårdspersonal och myndighetspersoner ses som ganska eller mycket samstämmiga av 83 procent. Därefter följer forskare (75 procent), journalister (51 procent) och politiker (45 procent). Den upplevda enigheten i forskarkåren har minskat något efter pressträffen den 3 februari (före pressträffen upplevde 78 procent forskare som samstämmiga; jämfört med 73 procent efter träffen). För övriga yrkesgrupper ses inga skillnader före och efter pressträffen. 

När det gäller Sveriges hantering av corona-pandemin uppfattas de flesta yrkesgrupper vara mer samstämmiga idag än i april 2021.

Mindre uppskruvad ton

Uppfattningen av tonen i mediernas rapportering är en av de frågor där svaren varierat mest under pandemin. I den nya mätningen uppfattar knappt fyra av tio (38 procent) tonen som ganska eller mycket uppskruvad/alarmistisk. Det är färre än vid den föregående mätningen i april 2021 då varannan svensk (49 procent) hade samma uppfattning. I de nya resultaten är det en större andel som uppfattar tonen som varken uppskruvad/alarmistisk eller avvaktande/försiktig. Sympatisörer till Sverigedemokraterna är särskilt benägna att uppfatta tonen som uppskruvad/alarmistisk (58 procent). Män uppfattar rapporteringen som uppskruvad/alarmistisk i större utsträckning än kvinnor (45 respektive 32 procent). Det är ingen skillnad i resultaten före och efter pressträffen den 3 februari. 

Färre uppfattar tonen som ganska eller mycket uppskruvad/alarmistisk jämfört vid den föregående mätningen i april 2021.

Om undersökningen

Undersökningen utfördes av Kantar Sifo och utgjordes av 1 041 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Intervjuerna genomfördes under perioden den 28 januari–9 februari. Resultaten är viktade i efterhand utifrån kön, ålder och boenderegion.

I studien har vi följt allmänhetens nyhetskonsumtion, förtroende för viktiga yrkesgrupper och attityder kring medierapporteringen över tid, genom återkommande mätningar under pandemins förlopp. Vi har även analyserat innehållet i svenska massmediers rapportering om forskning om coronaviruset för att kartlägga hur rapporteringen sett ut under olika faser, och hur den förhåller sig till allmänhetens attityder under samma tidsperiod. Huvudstudien genomfördes med stöd av Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för mediaforskning, Karolinska institutet, LIF – de forskande läkemedelsföretagen, Södertörns högskola, Wenner-Gren Stiftelserna och Vetenskapsrådet.

Läs mer om studien här.

Läs studiens slutrapport här.

Se seminariet där slutrapporten presenterades här.


Lägg till en kommentar