Forskare i rampljuset – forskningskommunikation under pandemin

Coronapandemin, ett förändrat medielandskap och en mer öppen vetenskap har ändrat förutsättningarna för att kommunicera om forskning. I VAs andra jubileumswebbinarium den 17 februari 2022 diskuterades forskarnas ökade synlighet och hur människor nås av och uppfattar information om den pågående pandemin. Se det här och läs mer nedan!


Under 2020 och 2021 genomförde Vetenskap & Allmänhet en studie om hur människor nås av och uppfattar information om den pågående pandemin. Några av frågorna ställdes igen under januari 2022 för att fånga upp omikrons framfart. Extramätningen visade bland annat att traditionella nyhetsmedier fortsatt är svenska folkets främsta källa till nyheter om coronaviruset och att det finns ett stort förtroende för forskare.

– Kvinnor har lite större förtroende för forskare än män, och yngre människor mer än äldre. Men skillnaderna är inte så stora, berättade VAs utredare Gustav Bohlin, som också presenterade RETHINK:  ett EU-projekt som undersöker hur förutsättningarna för att kommunicera om forskning förändras i ett allt öppnare vetenskapssamhälle och ett digitalt kommunikationslandskap.

Fler resultat från extramätningen i Kommunikation om corona  finnshär

Medieframträdande ny del av vardagen

De senaste årens pandemi har ytterligare skruvat upp utvecklingen, och den ökade efterfrågan på ny kunskap har gjort att forskning och forskare synts som aldrig förr. Medieframträdanden har blivit en ny del av vardagen för många forskare som fått diskutera sin forskning med nya målgrupper i både fysiska och digitala kanaler.

Tove Fall, professor vid institutionen för medicinsk vetenskap på Uppsala universitet, har märkt en stor skillnad. Från att ha gott om tid att förbereda det som ska framföras i media har trycket ökat på att det ska gå snabbt.

– Tidigare hade vi lång tid att fundera på våra slutsatser och förbereda vilka budskap vi vill föra fram från vår egen forskning. Det ställdes på ända med pandemin då många efterfrågar preliminära resultat från vår forskning om covid eller att jag ska referera forskning som ännu inte är granskad, sade Tove Fall.

”Vi forskare måste förtjäna förtroendet varje dag, genom att hålla fanan högt”, sade Tove Fall.

Det osäkra läget i kombination med ett enormt intresse från allmänhet och media har gjort det ännu viktigare för Tove Fall att uttrycka sig korrekt och dra gränser för vilka områden hon vill uttala sig om i media.

– Om jag har försökt väga orden på guldvåg förut, har det ju verkligen varit ännu mer så under pandemin. Men det har också varit roligt att föra dialog om forskning i sociala medier och få input till min egen, sade Tove Fall.

Hur kan vi underlätta för forskare att kommunicera med allmänheten?

Under webbinariet, som leddes av VAs kommunkationsstrateg Lotta W Tomasson, fick de som deltog också svara på frågan ”Hur kan vi underlätta för forskare att kommunicera med allmänheten?”. Se svaren nedan!

  • Medieträning
  • Koppla ihop dem med journalister
  • Hjälpa dem att göra sin forskning begriplig för gemene man
  • Öva på intervjusituationer + att det borde vara meriterande med mediesamverkan
  • Förändra kulturen på lärosätena så att kommunikation värderas vid tjänstetillsättning och pengatilldelning
  • Universitet och högskolor bör ge meriter för kommunikation
  • Utbildning och institutionellt stöd; mer resurser (tid, pengar) och mer erkännande för kommunikation
  • Forskare och allmänhet måste lära sig att tala samma språk, fler forskare som får utbildning i kommunikation
  • Ändrade verksamhetsmodeller på universiteten
  • Skapa bra plattformar
  • Ge ungdomar bättre träning i skolan i att skilja mellan värderingar och argument baserade på fakta
  • Fokusera på forskning och inte så mycket på forskare
  • Bygga bra plattformar och kanaler vid universitet och högskolor, som även når ut till en extern publik
  • Arbeta med presentationer, tänk Hans Rosling, framförande och illustrationer
  • Incitament
  • Träna journalister att ställa intelligenta, uppföljande frågor även till politiker
  • ”Numeracy” för journalister – så att de kan skilja på antal och andel.

Lägg till en kommentar