Pågår det en kamp om kunskap i Sverige? Påverkas uppfattningen om forskning när olika budskap sprids från många håll? Hur kan vi stärka forskningskommunikationen i Sverige? Det är några frågor som diskuterades i två samtal den 1 juni, som båda går att se i efterhand.
Coronapandemin, ett förändrat medielandskap och en mer öppen vetenskap har ändrat förutsättningarna för att kommunicera om forskning. I VAs andra jubileumswebbinarium den 17 februari 2022 diskuterades forskarnas ökade synlighet och hur människor nås av och uppfattar information om den pågående pandemin. Se det här och läs mer nedan!
Traditionella nyhetsmedier är fortsatt svenska folkets främsta källa till nyheter om coronaviruset. Forskare åtnjuter ett stort förtroende och beskedet om att avveckla restriktionerna påverkade inte förtroendet för yrkesgrupper som uttalar sig om viruset. Det visar en extramätning i Vetenskap & Allmänhets undersökning om kommunikationen om corona i Sverige.
Researchers belong to the professional groups that most Swedes trust, when they comment on the coronavirus in the media. This is one of the findings of a new study recently published by the non-profit Swedish organisation VA (Public & Science).
Aldrig förr har så många svenskar haft så starkt förtroende för forskare vid universitet och högskolor. Det visar årets VA-barometer som lanserades på Nobelprismuseet i Stockholm den 14 december. Detta är den tjugonde barometern som publicerats sedan starten 2002.
Covid-19-pandemin har inneburit stora utmaningar för samhället. En grundläggande aspekt för att kunna möta dessa utmaningar är kommunikation. Enskilda människor, organisationer, och länder har alla ställts inför en mängd beslut som måste tas på ett bristfälligt, men framväxande, kunskapsunderlag.
Forskare tillhör de yrkesgrupper som flest svenskar har förtroende för, när de uttalar sig om coronaviruset i medierna. Det framgår i en ny studie av föreningen Vetenskap & Allmänhet.
Kommunikation är A och O för att klara av kriser. Det har blivit väldigt tydligt under covid-19-pandemin när vi alla behövt förändra beteende för att skydda oss själva och varandra. Därför har MSB och Vetenskap & Allmänhet tagit fram en forskningsbaserad vägledning för kommunikation under kriser, med fokus på hur människors beteende kan påverkas.
Under pandemiåret 2020 riktades samhällets strålkastare mot vetenskapen på ett helt nytt sätt. Men rampljuset tycks inte ha påverkat allmänhetens förtroende nämnvärt, vare sig för forskning eller forskare. Det visar resultaten i en ny undersökning från Vetenskap & Allmänhet.
