Politiker som lutar sig mot vetenskap skapar bättre politiska förslag. Genom att fråga Hur vet du det? vill vi ge vetenskaplig kunskap mer utrymme i samhällsdebatten och få politiker och beslutsfattare att tydligare visa vad deras förslag och ståndpunkter baseras på. Initiativet har sin utgångspunkt i den globala rörelsen March for Science.

Lördagen den 22 april 2017 anordnades manifestationer för vetenskap för första gången i mer än 600 städer runt om i världen under parollen March for Science. I Sverige var det aktiviteter i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Umeå och Luleå.

Initiativet kom från USA där forskare och allmänhet ville stå upp för vikten av vetenskap och att forskningsbaserad kunskap används i samhället. Särskilt poängterades att vetenskapen inte känner några gränser och att dess styrka och karaktäristik är mångfald och öppenhet.

Manifestationerna i Sverige anordnades 2017 av många organisationer och frivilliga privatpersoner. Kommunikationen samordnades av VA som också koordinerade March for Science Stockholm. Ett 80-tal svenska organisationer stod bakom aktiviteterna.

2018 anordnades på nytt manifestationer, nu den 14 april, på mer än 200 platser globalt och i Sverige i Luleå, Lund och Stockholm.
För mer information: marchforscience.se

Manifestationerna i Sverige innebar också startpunkten för en kampanj kallad Hur vet du det? som samordnas av Vetenskap & Allmänhet.

Initiativet stöds av ett 70-tal organisationer som vill öka kunskapen om vad vetenskap är och hur den kan användas för att bygga ett bättre samhälle. Bland dessa fackförbund, forskningsfinansiärer, föreningar, företag, myndigheter, universitet och högskolor.

Med frågan Hur vet du det? kan vi tillsammans ge vetenskaplig kunskap ett större utrymme i politiken,
i samhällsdebatten och i samtal oss människor emellan.

Målet med kampanjen är att vetenskap ska få ta mer plats när politiska förslag diskuteras. Våga fråga #hurvetdudet, för en smartare valrörelse! 

För mer information: hurvetdudet.nu

 

Senaste om March for Science & Hur vet du det?:


| Vetenskap & Allmänhet

VA leading campaign for more evidence-based election debate

Politicians who make use of science, create better policies. But they must also take many things into account at the same time: science, values, economics, society’s opinions and attitudes. Some of these have more influence on certain issues than others and it is important to know why. Politicians need to be open about what they are basing their proposals and decisions on, and to be able to access and assess scientific evidence.

Läs vidare

| Vetenskap & Allmänhet

GÄSTKRÖNIKA: Ord spelar roll

Den 14 april arrangerades en global manifestation för vetenskap för andra året. I Sverige blev March for Science också startskottet för en kampanj som vill förebygga att alternativa fakta ska slå rot i samhällsdebatten. Kampanjen uppmanar politiker att ge vetenskaplig kunskap större utrymme i valrörelsen. Genom att ställa frågan Hur vet du det? till sig själv och andra måste de tänka efter och vara öppna med hur och varför olika faktauppgifter används. Eller varför fakta inte anses så viktigt i en viss sakfråga. Hur vet du det? vill alltså åstadkomma en mer reflekterande och transparent politisk debatt.

Läs vidare

| Vetenskap & Allmänhet

Viktigaste valfrågan är: Hur vet du det?

Debattartikel publicerad på SvD-debatt 20180414

Årets svenska valrörelse blir säkerligen som vanligt en dragkamp mellan olika politiska förslag. Men mer än tidigare kan det också bli diskussion om vad som faktiskt är sant och relevant. Det skriver företrädare för 53 organisationer, när March for Science hålls världen över och i Sverige idag.

Läs vidare

| Vetenskap & Allmänhet

March for science – Våga fråga för en smartare valrörelse

Pressinbjudan 180413

I morgon lördag hålls manifestationer för vetenskap i Luleå, Lund och Stockholm. De är en del i den globala rörelsen March for Science. Samtidigt inleds #hurvetdudet?, en svensk kampanj där 75 organisationer vill ge forskningsbaserad kunskap mer utrymme i politik och samhällsdebatt under valåret 2018.

Läs vidare

| Vetenskap & Allmänhet

Dialogmöte i riksdagen om faktaresistens, fördomar och falska nyheter

Förvrängda fakta, förutfattade meningar och rena felaktigheter förekommer ofta i samhällsdebatten. Varför det är så och vad som kan göras åt det, diskuterades av politiker, forskare och folkbildare vid ett dialogseminarium i riksdagen den 14 februari 2018, arrangerat av Rifo – Sällskapet riksdagsledamöter och forskare, Studieförbunden och Vetenskap & Allmänhet.

Läs vidare