Forskning för alla – ny tv-serie av VA

Vad är vetenskap, hur har den utvecklats och vad behöver man egentligen veta om forskning? Det är några av frågorna i tv-serien Forskning för alla – så skapas kunskap på UR Play. I sju avsnitt samtalar forskare med VAs generalsekreterare Cissi Billgren Askwall om bland annat medborgarforskning, statistik och källkritik.

Cissi Billgren Askwall, Emma Frans, Olle Torpman och Martin Bergman diskuterar bland annat vad det innebär att något är vetenskapligt bevisat i första avsnittet av Forskning för alla – så skapas kunskap. Foto: My Leivo

– Under pandemin har vetenskapens nyckelroll i samhället blivit ännu tydligare, liksom att kommunikation och samverkan kring forskning är avgörande för att kunna hantera pandemin och dess effekter, inte minst infodemin som följt i dess spår. Därför känns det angeläget att få berätta mer om vad vetenskap är och hur forskning går till, säger VAs Cissi Billgren Askwall.

I programmen varvas diskussioner i studion med filmer och korta intervjuer med allmänheten. De sju avsnitten i Forskning för alla så skapas kunskap sänds första gången på TV 17-20 juni men finns tillgängliga redan nu på UR Play.

Vissa av programmen kommer även att visas som en del av VAs program i Almedaen 2021 där de avslutas med ett direktsänt samtal mellan tittarna och några av de medverkande forskarna.

Vad är vetenskap?

Att något är vetenskapligt bevisat, vad betyder det egentligen? Vilka är vetenskapens grundläggande principer? 

Medverkande: Emma Frans, forskare och vetenskapskommunikatör, Olle Torpman, forskare i praktisk filosofi, och Martin Bergman, utredare på Vetenskap & Allmänhet.

Vetenskapens historia

Hur har vetenskapen förändrats över tid och varför? På vilket sätt har den förändrat våra liv? Och hur har kritik mot vetenskap och kunskapsmotstånd tett sig genom historien?

Medverkande: Arne Jarrick, professor emeritus i historia, och Linda Andersson Burnett, forskare i vetenskapshistoria.

En forskares vardag

Sök bilder på forskare och du får träff på människor med vita rockar och provrör i händerna. Men större delen av all forskning sker inte i laboratorier.

Medverkande: Jessica Sjöholm Skrubbe, forskare i konstvetenskap vid Stockholms universitet, och Rezan Güler, proteinforskare vid Affibody och tidigare vinnare i Forskar Grand Prix.

Världens viktigaste fråga: Hur vet du det?

Beslut bör vila på vetenskap. Vad är viktigt att tänka på när man tar del av information och nyheter om forskning och vetenskap?

Medverkande: Emma Frans, forskare och vetenskapskommunkatör, och Amina Manzoor. vetenskapsjournalist på Expressen.

Så fungerar statistik

Statistik tar vi ofta del av i vår vardag, inte minst genom media. Men vad är egentligen statistik och hur används det? Vad är viktigt att tänka på när du hör någon hänvisa till statistik?

Medverkande: Sanna Wallin, enhetsråd vid Brottsförebyggande rådet, Mattias Öberg, docent och forskare i toxikologi vid Karolinska institutet, och Per Oleskog Tryggvason, medieforskare vid Göteborgs universitet.

Medborgarforskning – forskning för alla

På senare år har det blivit allt vanligare att forskare och “vanligt folk” hjälps åt att undersöka olika frågor. Samarbetet leder till vetenskapliga framsteg samtidigt som deltagarna kan engagera sig i frågor som intresserar dem.

Medverkande: Linda Andersson Burnett, forskare i vetenskapshistoria vid Uppsala universitet, Johan Nilsson, miljöanalytiker vid SLU Artdatabanken, Lotta Waesterberg Tomasson, kommunikationsstrateg vid Vetenskap & allmänhet, och Hannes Ebner, ordförande i ideella föreningen Luftdata.

Nyhetsvärderaren – ett nytt sätt att lära sig källkritik

Om man läser en alarmerande nyhet eller hör något som låter för bra för att vara sant, då är det förstås extra viktigt att vara källkritisk. Men hur ska man egentligen gå till väga? Forskningsprojektet Nyhetsvärderaren har utvecklat ett verktyg för att granska digitala nyheter.

Medverkande: Thomas Nygren, universitetslektor i didaktik vid Uppsala universitet.


Lägg till en kommentar