Förtroende i fokus

Kan vi lita på det som står i media? Vad krävs för att vi ska känna förtroende för forskare? Varför är tilliten så mycket större i de nordiska länderna än på många andra ställen? Det var några av de frågor som diskuterades under VA-dagen 2018.

Fokus förtroende - VA-dagen 2018
Den 10 oktober fylldes Scenkonstmuseet i Stockholm av närmare 200 personer som ville veta mer om förtroende – och dela med sig av sina egna insikter och erfarenheter. Efter imponerande handakrobatik av Ben Collis och Elli Künkele​, Analogue acrobatics, inleddes dagen av Cissi Askwall, ​generalsekreterare vid Vetenskap & Allmänhet, och Daniel Wetterskog,​ chef för Scenkonstmuseet.

– Vi arbetar med förtroende; med frågor om inkludering och demokrati. Det är en viktig roll för museer i dag att värna och lyfta fram sådana värden, sade Daniel Wetterskog.

Dagens huvudtalare var Bo Rothstein, professor i statsvetenskap och viceprefekt vid Göteborgs universitet. Han är en flitig debattör i media, och har skrivit två böcker om tillit. Bo Rothstein beskrev förtroende som ”bökigt” och konstaterade att om man en gång tappat det så kan det vara väldigt svårt att återfå. Han presenterade fakta som visar att de nordiska länderna utmärker sig genom generell hög tillit och ett samhälleligt förtroende som få andra länder uppvisar. Någon koppling mellan tillit och religiositet, eller tillit och demokrati, kan man dock inte se, och tillit tenderar att knappt förändra sig över tid.

– I ett samhälle med lågt förtroende fungerar många saker sämre. Det handlar om allt från ekonomisk tillväxt och fungerande demokrati till tolerans och om hur nöjda folk är med sina liv, sade Bo Rothstein.

Dagens första uppgift för deltagarna var att besvara frågan vad som krävs för att skapa förtroende och tillit i samhället. Transparens, öppenhet och kunskap var de tre vanligaste svaren som levererades via det digitala verktyget Mentimeter.

För att ge olika perspektiv på förtroende hölls fyra kortpresentationer. Martin Bergman,​ utredare på Vetenskap & Allmänhet, talade om VA-barometern och berättade att det snart kommer en ny upplaga av denna årliga mätning av allmänhetens attityder till forskning och forskare.

Ylva Norén Bretzer, ​universitetslektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, talade om vad som avgör förtroendet för forskare. Hon konstaterade att enskilda forskare i många fall fungerar som dragplåster åt sina lärosäten, alltså att förtroendet är större för personerna än för institutionerna.

Johan Martinsson, ​professor och föreståndare för SOM-institutet, tog upp det faktum att det generella förtroendet för centrala samhällsinstitutioner sedan en längre tid är på nedåtgående. Förtroendet för media minskar också bland högerpolitiskt orienterade medan det stärks bland vänsterorienterade. Just nu är för övrigt den största SOM-undersökningen hittills på väg ut till 37 000 mottagare i Sverige.

Lars Trägårdh, ​professor i historia och civilsamhälleskunskap vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, berättade om den tillit i lokalsamhället som undersökts i Tillitsbarometern under åren 2009–2017. Tilliten till människor i närområdet är påfallande lägre i storstadsområden, präglade av mångfald och ekonomisk ojämlikhet, jämfört med på mindre orter med större homogenitet.

Efter en mingelpaus presenterade Fredrik Brounéus, ​ utredare vid Vetenskap & Allmänhet, resultat från pågående studier om hur journalister och forskare ser på varandra och på förtroende för och kommunikation om forskning. Faktorer som stärker journalisters förtroende för forskning är om forskningen presenteras av kända universitet, liksom om den har genomgått vetenskaplig granskning (peer-review) och har stor öppenhet kring felkällor. Det som tär på förtroendet är när företag finansierar forskning. Även fusk, överdrifter och att forskare uttalar sig om annat än det egna forskningsområdet är negativt för förtroendet.

– Många tycker att medier borde granska vetenskapen mer, men det tar tid och är ganska svårt för vanliga journalister att göra sådana granskningar. Därför är journalisterna beroende av tips – men om någon forskare tipsar så sätter denne ganska mycket på spel. Det är helt enkelt svårt att hitta visselblåsare inom akademin, sade Fredrik Brounéus.

I den följande paneldiskussionen avhandlades medier och forskningsförtroende. Bo Rothstein tog upp myten bland forskare om att den som deltar i den offentliga samhällsdebatten inte hinner med sin forskning. Ulrica Schenström ​(M), ​partner Hallvarsson & Halvarsson, slog ett slag för mer evidensbaserad politik. Per Svensson,​ politisk redaktör på Dagens Nyheter, konstaterade att vetenskap och journalistik har många likheter och att båda är viktiga fundament för det moderna samhället. Han menade också att ekonomer och statsvetare har lättare att tränga igenom i mediebruset, men att han personligen tycker att det är väldigt problematiskt att massmedia generellt är så dålig på naturvetenskap.

I slutet av dagen diskuterade AI-forskaren Ather Gattami från RISE med Anette Novak, ​chef för Statens medieråd, och Ylva Norén Bretzer, under ledning av dagens moderator Anders Sahlman från Vetenskap & Allmänhet, hur förtroendet kan förändras framöver. Anette Novak nämnde att alla tandborstar i framtiden kommer att vara uppkopplade mot tandläkaren. Frågan som följer är om ett barn som aldrig rör sin tandborste ska få gratis tandvård – eller inte.

Publiken samtalade också om vad som behöver göras för att forskare ska delta mer i samhällsdebatten. Några förslag var att meriteringssystemen behöver premiera forskningskommunikation och ge incitament för forskare att kommunicera och samverka.

Kerstin Norén, ordförande för Vetenskap & Allmänhet, avslutade dagen med att konstatera att diskussioner och debatter om förtroende ligger helt rätt i tiden. Utan förtroende – ingen ljus framtid!

Sammanfattning av dagen:


Text och filmproduktion: Anders Frick

Se en inspelning av hela dagen här.


Det sociala medieflödet under #VAdagen 2018:


Lägg till en kommentar