Häromsistens utspelades följande konversation hemma hos mig:

- Mamma, vad handlar boken med den flygande bebisen om?

- Ehhh… va? Jaha! Jo, den handlar om hur lärarskolan, du vet skolan där dom som ska lära sig att bli lärare går, ska bli bättre.

- Jaha…. men varför flyger bebisen?

- Jaaaa… jag vet inte riktigt…

Nej, jag måste erkänna att jag gick bet på att förklara symboliken i framsidesillustrationen till betänkandet ”En hållbar lärarutbildning”. Det är en bild av Marie-Louise Ekman, betitlad ”Fastbundna lampor och en flygande baby”. Kanske kan någon hjälpa mig?

Själv har jag ägnat mig åt innehållet innanför pärmen, och i går skickade vi in ett yttrande över betänkandet från VA.

VAs studier visar att många lärare upplever ett stort avstånd till forskarvärlden, och att forskningen är för abstrakt för att passa skolans verklighet. Vi fann också att många lärarstudenter aldrig har kontakt med forskare – trots att de befann sig på en högskola!

Utredaren Sigbrit Franke föreslår ett antal åtgärder för att stärka det vetenskapliga förhållningssättet hos blivande lärare, som exempelvis kombinations- och utbytesanställningar för lärare vid lärarutbildningarna för att på så sätt stärka forskningsanknytningen. Det är bra, men VA anser att det finns ännu mer att göra för att stärka utbytet och dialogen med forskningen hela vägen ut i skolans verklighet. Det räcker inte med att lärarna på lärarhögskolan har kontakter med forskare och forskning. Även lärare i grund- och gymnasieskolan behöver ha sådana kontakter. För att åstadkomma det bör kontakten grundläggas redan i lärarutbildningen.

VA föreslår därför aktiviteter i lärarutbildningen som erbjuder kontakt med forskare inom både de egna undervisningsämnena och sådana man inte själv ska undervisa i. Utbyte med forskare inom utbildningsvetenskap och pedagogik behövs också. Slutligen föreslår vi starkare incitament för både blivande och redan praktiserande lärare att genomgå forskarutbildning.

Läs hela yttrandet här.