Årets VA-barometer: Svenska folket vill ha mer fakta i politiken

Svenskarnas förtroende för forskning är rekordstort, och en majoritet anser att politiker använde sig av vetenskapliga fakta i för liten utsträckning under valrörelsen. Det visar årets VA-barometer, som liksom Vetenskap & Allmänhet firar 20 år i år.

– Vi ser att människor efterfrågar politik som är bättre grundad i vetenskap och fakta. Svenskarna har ett fortsatt stort förtroende för forskare och vill ha mer forskning i politiken, säger Lina Rådmark, utredare på Vetenskap & Allmänhet och ansvarig för rapporten.

VA-barometern undersöker den svenska allmänhetens attityder till vetenskap, kunskap och forskare, och har genomförts varje år sedan 2002. Studien baseras på telefonintervjuer med cirka 1 000 personer i åldern 16–74 år. Resultaten presenterades vid ett seminarium på Nobelprismuseet den 14 december, och kommenterades av Johan Kuylenstierna, generaldirektör Formas, och Carina Halvord, vd Universeum.

–  Trots hög exponering, konflikter och spänning under pandemin, har det stora förtroendet för forskning bibehållits. Det visar att svenska folket förstod och såg hur den vetenskapliga processen fungerade, sade Johan Kuylenstierna.

Värderingar styr politiken

I årets undersökning ställdes extra frågor kopplade till förtroendet för politiker, liksom vad svenskarna upplever ligger grund för politikers åsikter och ståndpunkter. Tre av tio har ganska eller mycket stort förtroende för politiker i riksdagen, och bara två procent upplever att svenska politiker grundar sina åsikter och ståndpunkter övervägande på fakta. I stället anser en majoritet (54 procent) att åsikterna främst grundas i värderingar. Kvinnor anser i högre grad än män att för lite hänsyn tas till forskning vid politiska beslut (41 respektive 35 procent), och uppfattningen att politikers åsikter grundas i värderingar är vanligare bland yngre och högutbildade.

– Både vi som individer och politikerna är ofta kortsiktiga. Alla vi som jobbar med kommunikation om vetenskap behöver prata om vikten av att tänka på konsekvenserna, också för kommande generationer, sade Carina Halvord.

Rekordstort förtroende för forskning efter pandemin

Svenskarnas förtroende för forskning och forskare är fortsatt högt. Hela 87 procent anger att de har ett ganska eller mycket stort förtroende för forskare vid svenska universitet och högskolor. 

– Vi såg en förstärkning av förtroendet för forskare under covid-pandemin. Det är glädjande att förtroendet ligger kvar på höga nivåer, sade Lina Rådmark.

– När frågor berör jaget tenderar man att bli mer intresserad och ta till sig fakta bättre. Pandemin kom ju nära oss alla, kommenterade Carina Halvord.

I år svarar 84 procent att de har ganska eller mycket stort förtroende för forskning, en ökning med sju procentenheter jämfört med förra årets undersökning och det högsta värdet sedan frågan först ställdes år 2017.

Kvinnor har större förtroende

Årets undersökning visar också på skillnader mellan könen. 89 procent av kvinnorna, jämfört med 80 procent av männen, har ganska eller mycket stort förtroende för forskning. Kvinnor har haft större förtroende för forskning än män sedan 2020. Innan dess syntes ingen skillnad mellan könen.

En av fem svenskar involverade i forskning

I år ställdes även frågor om allmänhetens delaktighet i forskning. En av fem (19 procent) har någon gång varit involverad i ett forskningsprojekt. Av de som någon gång deltagit har närmare hälften varit försökspersoner i en studie. Personer med högskoleutbildning har varit involverade i forskning i betydligt större utsträckning än personer som saknar högre utbildning (31 respektive 10 procent). 

– Vi är alla involverade i forskning – det är viktigt att kommunicera. Låt oss avdramatisera forskning genom att visa att vi alla på olika sätt är en del av forskning och utveckling, så att vi inte skapar onödig distans, kommenterade Johan Kuylenstierna.

En annan viktig faktor är att ha någon i sin närhet som forskar. Personer med en forskare som familjemedlem, släkting eller vän har deltagit i forskning i dubbelt så stor utsträckning jämfört med personer som inte har en forskare i sin närhet (30 respektive 14 procent).

Ladda ner och läs VA-barometern 2022 här!


Lägg till en kommentar