GÄSTKRÖNIKA: Var finns forskningsfrågorna i valdebatten?

När detta skrivs är det en vecka kvar till det svenska valet och den politiska diskussionen är intensiv i de offentliga rummen. Det är bra – en aktiv samhällsdebatt är en garant för demokrati, öppenhet och utveckling.

Jag har tittat på vilka frågor som allmänheten uppfattar som de viktigaste inför valet. Listan innehåller inga stora överraskningar och tittar vi tillbaka några år så är det i stort sett samma områden som lyfts fram; hälso- och sjukvård, skola/utbildning, invandring/integration, lag och ordning och miljö/klimatfrågor. Ekonomi, sysselsättning, barnomsorg, äldrefrågor och försvar är andra områden som ofta finns med på tio i topp-listorna.

Väsentliga frågor, allihop.

Men jag saknar ett ämne i både debatten och på listorna: Forskning.

Valets glömda fråga, enligt min mening.

Som rektor för ett av Sveriges universitet är det ju rätt väntat att jag vill framhålla just forskning och forskningspolitik som en viktig och inte tillräckligt uppmärksammad fråga i valdebatten. Icke desto mindre menar jag att just detta ämne har en avgörande betydelse inte bara för Sverige utan för hela vår värld.

Att investera i forskning är att investera i framtiden

Att investera i forskning är att investera i framtiden. Det är genom att ta fram kunskap som vi kan bättre förstå och lösa de stora, globala och gemensamma utmaningar och problem som vi står inför: Hälsohot. Miljöförstöring. Klimatpåverkan.

Sverige har en unik möjlighet – ja, till och med plikt – att vara med och bana väg för ny kunskap på både nationell och internationell nivå. Vi har en lång tradition av forskning, kunskapsutveckling och innovationskraft, hög utbildningsnivå och vi har ett gott anseende utomlands som gör att lovande unga forskare gärna söker sig hit.

Vi kan göra mycket gott för världen och för mänskligheten. Det är dock inget som sker per automatik. Vi måste anstränga oss. Tillsätta resurser. Bygga långsiktigt. Skapa en bred politisk samsyn kring vikten av en genomtänkt forskningspolitik.

Därför är det så viktigt att denna fråga kommer högre upp på den politiska agendan.

Här har även medierna en uppgift. Jag har stor förståelse för att forskningspolitiska strategier inte alltid skapar de mest säljande rubrikerna. Men rätt ofta kan vetenskapliga rön – resultatet av en aktiv och väl fungerande forskningspolitik – göra det. Därför är det utmärkt att till exempel Vetenskapsradion ägnat flera program inför valet åt just forskning och forskningspolitik. Som grädde på moset arrangerade Vetenskapsradion den, mig veterligen, enda partipolitiska debatten om forskning.

Bevakning av partiernas hållning när det gäller en sådan viktig framtidsfråga borde också fortsätta utanför valtiderna

Det är ett initiativ som jag hoppas kan tas upp av flera redaktioner – och det vore synnerligen bra om denna bevakning av partiernas hållning när det gäller en sådan viktig framtidsfråga också fortsätter utanför valtiderna.

I det här sammanhanget – och i dessa dagar – vill jag också framhålla att den politiska diskussionen måste bygga på evidensbaserad kunskap och fakta. Det är ytterligare ett skäl för en aktiv och genomtänkt forskningspolitik.

Allmänhetens uppfattning av vilka frågor som är viktiga formas och bestäms till stor del genom vilka områden som får uppmärksamhet i medierna. Om vi kan få mer ljus på forskningens betydelse för Sverige, kanske jag får se hur området forskning/vetenskap kvalificerar sig in på tio i topp-listan över valets viktigaste frågor 2022?

Förresten saknar jag ytterligare ett område på listan: Kultur. Valets andra glömda fråga? Men det får jag diskutera vidare i ett annat sammanhang.

/Ole Petter Ottersen, rektor vid Karolinska Institutet


Ole Petter Ottersen är från Norge och tillträdde som rektor vid Karolinska Institutet den 1 augusti 2017 efter åtta år som rektor vid Universitetet i Oslo. Han avlade läkarexamen 1980 och blev Med Dr två år senare. Har en omfattande forskarbakgrund inom neurovetenskap. Han har även undervisat i främst neurobiologi, histologi, topografisk anatomi och funktionell anatomi sedan 1976.

Som rektor för Karolinska Institutet har Ole Petter Ottersen fokuserat mycket på frågor som rör forskningsetik, global hälsa och internt kvalitetsarbete. Han vill inte släppa kontakten med studenterna och kommer därför att fortsätta undervisa, vid sidan av arbetet som rektor.

Läs mer om VAs medlemsorganisation Karolinska institutet här.

Karolinska Institutet  är en av ett 80-tal organisationer som står bakom initiativet #Hurvetdudet? Denna kampanj vill öka kunskapen om vad vetenskap är och hur den kan användas för att bygga ett bättre samhälle. Bland oss finns företrädare för fackförbund, forskningsfinansiärer, föreningar, företag, myndigheter, universitet och högskolor. Med frågan Hur vet du det? kan vi tillsammans ge vetenskaplig kunskap ett större utrymme i politiken, i samhällsdebatten och i samtal oss människor emellan. 


Lägg till en kommentar