GÄSTKRÖNIKA: Ord spelar roll

Den 14 april arrangerades en global manifestation för vetenskap för andra året. I Sverige blev March for Science också startskottet för en kampanj som vill förebygga att alternativa fakta ska slå rot i samhällsdebatten. Kampanjen uppmanar politiker att ge vetenskaplig kunskap större utrymme i valrörelsen. Genom att ställa frågan Hur vet du det? till sig själv och andra måste de tänka efter och vara öppna med hur och varför olika faktauppgifter används. Eller varför fakta inte anses så viktigt i en viss sakfråga. Hur vet du det? vill alltså åstadkomma en mer reflekterande och transparent politisk debatt.

Låt oss reflektera över vad manifestationerna och kampanjen också är exempel på: Hur användningen av olika ord säger olika saker om oss i olika kontexter. Faktaresistens är varken ett nytt ord eller ett nytt fenomen, men det betyder inte att diskussionen om den inte lyckas påverka oss. Det betyder heller inte att faktaresistens inte är ett problem. Men hur går vi tillväga för att förebygga faktaresistens?

När faktaresistens riskerar att kidnappa samhällsdebatten finns det anledning att stanna upp och begrunda: Vad är det egentligen som händer? Har det hänt tidigare? Varför reagerar vi som vi gör?

Det var inte så att vi stod utan förklaringar förra året. Flera parallella (politiska, filosofiska, statsvetenskapliga, retoriska, ekonomiska et cetera) diskussioner pågick, och en del av dessa resulterade i vetenskapliga undersökningar som i dag kan svara på många av de frågor som ställdes i media förra året. Med så många studier och artiklar inom ämnet faktaresistens är det nästintill absurt att bara en bråkdel nått ut i debatten.

Vi måste bli bättre på att följa upp och kommunicera om aktuell forskning på de arenor där ämnet diskuterats tidigare, eller för den delen fortfarande pågår. Det säger sig självt att vi måste bli bättre på att förmedla vad vetenskapliga undersökningar säger om till exempel filterbubblor och faktaresistens när så många av oss påverkas, direkt och indirekt, av dessa i vår vardag.

Vi måste alltså bli bättre på att kommunicera resultaten av forskning, men framför allt behöver vi bli bättre på att använda resultaten i samhällsdebatten.

Forskning bedrivs för att vi ska kunna förstå världen bättre. Och visst behöver forskare bli bättre på att kommunicera sin forskning till andra än kollegorna, men de måste också få mer tid till det. Styrmodellen New Public Management gör det inte lättare för forskarna att utöver administration och kvantitativa mål finna tid för att anpassa vederhäftig kunskap till andra än kollegorna.

Men, det är lika viktigt att politiker visar att de är uppdaterade, och att de vågar hänvisa till olika rön och iakttagelser . Vi måste alltså bli bättre på att kommunicera resultaten av forskning, men framför allt behöver vi bli bättre på att använda resultaten i samhällsdebatten. Det är därför kampanjen Hur vet du det? är så viktig. Den uppmuntrar oss alla att ställa en fråga som innebär reflektion och transparens: Vad är det jag säger egentligen?

De ord som används i debatten formar hur vi uppfattar vår omvärld, Det är där vi själva kan påverka – hur vill jag att min omvärld ska beskrivas och hur viktig är forskningen i den beskrivningen? Vi som frågar Hur vet du det? vill veta varför någonting beskrivs på ett visst sätt, om tanken bakom förslaget eller beslutet är rimligt och väl underbyggt. Betydelsen sitter i användandet av ordet, eller för den delen, frågan.

/Rebecka Göransdotter, masterstudent i retorik vid Uppsala universitet och praktikant vid Vetenskap & Allmänhet

REFERENSER:


Rebecka Göransdotter stora intresse är hur vetenskap praktiseras och kommuniceras, både till forskare och till allmänheten. I sin masteruppsats vid Uppsala Universitet skriver hon om hur Albert Einstein uppfattas som trovärdig i den populärvetenskapliga texten Relativity: The Special and General Theory (1920). 

Läs mer om VAs medlemsorganisation Uppsala universitet  här.


Lägg till en kommentar