Det är viktigt att utbilda forskare i forskningskommunikation. Men om de inte vet var, när eller varför de ska tillämpa sina färdigheter är frågan vad kunskapen är värd, skriver Vetenskap & Allmänhet.
“Det räcker inte att öppna dörren till forskning och säga välkommen.” För att verkligen åstadkomma öppen vetenskap behövs en nationell strategi. Det skriver Vetenskap & Allmänhet i ett debattinlägg i tidningen Curie. Läs debattinlägget nedan:
Forskningskommunikation handlar inte bara om att förmedla fakta på ett lättbegripligt sätt. Det blev särskilt tydligt under coronapandemin. Om vi vill nå fler än dem som redan är övertygade om nyttan av forskning behöver vi anpassa ton, innehåll och kanaler – och framförallt föra dialog. Här lyfter representanter för Vetenskap & Allmänhet tre viktiga rekommendationer från EU-projektet Rethink.
”Om vi vill nå dem som tvekar att vaccinera sig hjälper varken skuldbeläggande eller dumförklarande strategier. I stället behövs dialog som grundas i respekt och förståelse.”
“Vårt inlägg handlar inte om uppgivenhet, inte heller om blind tillit till att någon annan ska lösa problemet. Det handlar om hopp och en uppmaning till att vi ska bli fler som kämpar tillsammans.”
En framtid där vi inte kan använda antibiotika på samma vis som i dag behöver inte innebära ett undergångsscenario eller en nattsvart dystopi. Dock måste samhällets alla sektorer förbereda sig för denna framtid i god tid. Det är förberedelser som vi alla kan – och behöver – delta i.
Alla centrala kommunikatörer och experter i pandemin – inklusive journalister – måste ta ett större ansvar för att främja konstruktiva samtal om forskningen i pandemitider, skriver företrädare för Vetenskap & Allmänhet. Läs mer
Forskare vid Göteborgs universitet beskrev den 25 september på DN Debatt hur tilltron till myndigheter ökade under coronakrisens akuta fas. VAs generalsekreterare Cissi Askwall svarar i en replik att förtroendet visserligen ökade under mars–april, men att det sedan har sjunkit igen.
Det rapporteras om lågt förtroende för nyhetsmedier och journalister under pandemin. Men det kan till och med vara tvärtom, skriver Cissi Billgren Askwall och Gustav Bohlin på Vetenskap & Allmänhet.
Naturvetenskap är ofta normen när forskning beskrivs i populärkultur. Enligt en studie från Vetenskap & Allmänhet har förtroendet för humaniora som forskningsområde länge varit lågt – främst för att folk saknar uppfattning om ämnet.
Denna webbplats är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-DelaLika Användarvillkor Integritetspolicy.