Science café om framtidens klimattekniker

Den 1 juni genomfördes den första aktiviteten i Sverige inom EU-projektet TechEthos. Ett 20-tal personer fikade med forskare och pratade om framtidens klimattekniker på Tekniska museets kvällsevenemang Climate Bar i Stockholm.

Science café på Tekniska museet den 1 juni 2022. På bilden: Linda Sandberg, Tekniska museet. Erik Dahlén, Stockholm Exergi. Daniel Andersson, Linköpings universitet. Kevin Noone, Stockholms universitet. Lena Söderström, Vetenskap & Allmänhet. Foto: Lotta W Tomasson/VA.

Just nu pågår forskning om nya tekniker som kan få stor betydelse för framtidens klimatarbete. Vetenskap & Allmänhet, tillsammans med Tekniska museet, bjöd in alla intresserade till ett science café för att lära sig mer och diskutera.

I ett science café är det publikens frågor och reflektioner som står i centrum och många tog möjligheten att fånga kastmicken och dela med sig av sina tankar.

Ämnet för kvällen var två typer av tekniker inom climate engineering – Bio Energy Carbon Capture and Storage (Bio-CCS) och Solar Radiation Management (SRM).

Tre inbjudna gäster presenterade teknikerna och några relaterade frågor:

Kevin Noone, professor vid Institutionen för miljövetenskap vid Stockholms universitet, beskrev SRM-metoden som handlar om att skicka ut aerosoler i atmosfären som ska reflektera tillbaka solens strålar för att förhindra uppvärmning av jorden, och varför tekniken är kontroversiell.

Sedan gick samtalet över till den andra gruppen av tekniker, CCS, där man fångar in och lagrar koldioxid i berggrunden. När koldioxiden kommer från förbränning av biomassa (Bio-CCS) kan negativa utsläpp nås. Erik Dahlén, ansvarig för FoU vid Stockholm Exergi, berättade om en testanläggning för Bio-CCS vid värmeverket i Värtahamnen i Stockholm som till 2025 ska bli Europas första storskaliga anläggning.

Daniel Andersson, idéhistoriker och postdoktor vid Linköpings universitet, lyfte frågan om klimatekonomiska modellers roll när det kommer till tekniker för koldioxidavskiljning och datamodelleringars betydelse för beslutsfattande. Diskussionen fortsatte mellan de medverkande, publiken och de två moderatorerna, Linda Sandberg från Tekniska museet och Lena Söderström från Vetenskap & Allmänhet.

Deltagarna fick bland annat lära sig att FN:s klimatpanel IPCC:s klimatmodeller utgår från en modellering där Bio-CCS genomförs i stor skala. Närmare bestämt behöver 2 500 storskaliga anläggningar byggas till år 2040, från dagens 20. Är det realistiskt? På en ja/nej-fråga sade ungefär hälften av deltagarna ja, och hälften nej.

Sedan följde samtal i mindre grupper där deltagarna bland annat diskuterade var ansvaret för klimatomställningen ligger, hur vi kan förändra beteende och bli motiverade till förändring, och vikten av att skaffa sig kunskaper.

Ju mer makt man har, desto mer ansvar.

Det är också upp till oss att utkräva ansvar av dem som har makt.

Till sist uppmanades alla att formulera vad som upplevs som hoppfullt för framtiden. Några svar var:

  • Samhällsutvecklingen de senaste två generationerna har gått i rasande fart. Idag har vi förutsättningar att förändra samhället ännu snabbare och smartare: Hur kommer samhället se ut om ytterligare två generationer?
  • När det finns ett tydligt definierat mål kan världen ställa om och nå resultat fort. Det har vi till exempel sett under coronapandemin, när vacciner och behandlingar snabbt togs fram, eller i hjälpinsatserna till Ukraina när kriget startade.
  • Fattigdomen i världen minskar, det innebär att fler har möjlighet att intressera sig för, och fokusera på klimatutmaningarna.
  • Engagemanget finns – det ser vi här ikväll!
  • Det ingår i människans natur att inte vara apatisk utan att alltid jobba vidare – vi kommer inte lägga oss platt för klimatförändringarna.

Efter samtalet fanns det möjlighet att lämna reflektioner och tankar på postit-lappar:

Jag tror på människan! Vi löser även klimatfrågan precis som vi löst andra problem och utmaningar tidigare.

Jag är bara en, men ändå är jag en. Jag kan inte göra allt, men ändå kan jag göra något och eftersom jag inte kan göra allt, kommer jag inte vägra göra det jag kan göra.

Jag ska prata mer om det här med folk i min närhet.


Evenemanget var ett samarbete mellan Vetenskap & Allmänhet och Tekniska museet och genomfördes under Tekniska museets kvällsevenemang Climate Bar den 1 juni 2022.

TechEthos är ett EU-projekt som belyser etiska och sociala frågor inom teknisk innovation och, i synnerhet, framväxande tekniker. Under 2022 kommer allmänheten i sex länder i Europa bjudas in till science cafés och workshops för att diskutera etiska och sociala aspekter kring tre teknikområden.

I höst arrangeras en workshop med samma frågor i fokus där målet är att bidra med inspel till etiska och sociala riktlinjer för hur teknikerna ska användas i framtiden. Är du intresserad av att vara med? Skicka en intresseanmälan till [email protected] så sänder vi mer information!


Lägg till en kommentar