GÄSTKRÖNIKA: Strategi krävs för att högskolan ska lyckas med breddad rekrytering

Trots att universitet och högskolor sedan 2001 har haft i uppdrag att aktivt främja och bredda rekrytering till högskolan, är snedrekryteringen fortfarande ett problem. Det är dubbelt så vanligt att personer som har högskoleutbildade föräldrar själva går vidare till högre studier, än de personer vars föräldrar har gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå.

aleksandra-sjostrand

Skillnader bland högskolestudenter grundar sig också på kön, utländsk bakgrund, boende på landsbygd kontra stad och skillnader mellan olika regioner i landet. Religionstillhörighet, sexuell läggning och olika typer av funktionsnedsättningar är andra faktorer som påverkar dagens snedrekrytering till högskolan.

Snedrekryteringen betyder att personer med goda förutsättningar att klara av högskolestudier inte studerar. Sverige har inte råd att missa potentiellt excellenta studenter. Allas möjligheter till högre utbildning, och på sikt till inflytande och makt, är också en demokratifråga. Ökad mångfald leder även till att utbildningens kvalitet ökar. I en grupp där studenterna har olika bakgrund berikas utbildningen av att fler erfarenheter, perspektiv och uppfattningar bryts mot varandra.

Den svenska högskolan ska vara öppen och välkomnande för alla som har förutsättningar att klara högskolestudier.

Breddad rekrytering är ett prioriterat område för regeringen. Traditioner, socioekonomisk bakgrund, kön eller funktionsnedsättning ska inte vara avgörande för möjligheterna att påbörja eller fullfölja en högskoleutbildning. Den svenska högskolan ska vara öppen och välkomnande för alla som har förutsättningar att klara högskolestudier.

Vad krävs då för att högskolan ska lyckas med sitt uppdrag att bredda rekryteringen? För det första måste varje lärosäte arbeta med flera olika delar, från konkreta åtgärder för att bredda själva rekryteringen till utbildningar, till att bredda deltagandet under hela utbildningen, och att slutligen jobba för att underlätta studenternas övergång till arbetsmarknaden.

Universitets- och högskolerådet (UHR) har nyligen genomfört ett regeringsuppdrag – att kartlägga och analysera arbetet med breddad rekrytering till och breddat deltagande inom universitet och högskola. För några månader sedan presenterades uppdraget i rapporten Kan excellens uppnås i homogena studentgrupper?

Undersökningen visar att det pågår flera intressanta aktiviteter på lärosäten för att bredda rekryteringen och deltagandet, men arbetet är ofta ostrukturerat.

Om lärosätena ska lyckas i sitt arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande måste de ta fram strategier med mål och tydlig ansvarsfördelning. Det är också viktigt att strategin innehåller en beskrivning av hur den ska förankras och implementeras i organisationen.

Lärosätena är överlag positiva till att redovisa sitt arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande. UHR borde få ett nytt uppdrag av regeringen – att regelbundet följa upp hur lärosätenas arbete går och hur det implementeras.

/Aleksandra Sjöstrand, utredare på Universitets- och högskolerådet


Aleksandra är huvudförfattare till rapporten ”Kan excellens uppnås i homogena studentgrupper?” Hon har lång erfarenhet av universitets- och högskolefrågor, från Högskoleverket sedan 1999 och från Universitets- och högskolerådet sedan 2011. Aleksandra Sjöstrand har också varit sekreterare i Tillträdesutredningen 2004 och är expert inom breddad rekrytering, likabehandling, jämställdhet och reell kompetens.

Läs mer om VAs medlemsorganisation Universitets- och högskolerådet (UHR) här.


Lägg till en kommentar