Vetenskaplighet – vad är det och är det viktigt?

Av: 29 maj 2009 · 1 kommentar 

I onsdags talade Alan Sokal på KVA. Rubriken var ”What is Science and Why Should We Care”? Jag hade tyvärr inte möjlighet att gå dit, så jag blev glad över att hitta två utmärkta referat bland bloggarna. Åsa på Ting och Tankar skriver framför allt om diskussionen efteråt, som delvis kom att handla om konflikten mellan religion och vetenskap, och hon har ett tankeväckande resonemang om vetenskaplighet inom humaniora. I hennes blogg hittade jag en länk till en annan arkeolog, Martin på bloggen Aardvarchaeology, som har ett referat av själva föredraget.

Åsa avslutar sin bloggpost med att ställa frågan: Vad är vetenskaplighet för dig?

Den frågan höll mig vaken en god stund i går kväll. Som inbiten naturvetare/tekniker har jag under några år kämpat med att försöka förstå samhällsvetenskap och humaniora: hur tänker de forskarna och vad krävs för att vara vetenskaplig inom dessa fält? Det är svårt – inte minst för alla skumma ord som jag måste lära mig – men roligt och lärorikt! Och jag tror att denna process har gjort att min syn på vetenskaplighet ändrats något.

I våra undersökningar anser svenskarna att ämnen inom humaniora och samhällsvetenskap är mindre vetenskapliga än naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Allra mest vetenskapligt anses medicin vara, minst vetenskapligt bedöms t.ex. litteraturvetenskap, filosofi, historia. Förtroendet för forskning humaniora och samhällsvetenskap är också lågt jämfört med förtroendet för forskning inom medicin, naturvetenskap och teknik. Varför är det intressant? Kanske för att det korrelerar med viljan att satsa statliga medel på forskning! Eller kanske för att, som Martin skriver, ”if we forget how to engage scientifically with the world, then it will punch us in the face.”

Ägna gärna en stund under den kommande soliga helgen åt frågan om vad vetenskaplighet är och varför den är viktig. Gå sedan in – här eller på Ting och Tankar – och skriv en kommentar om vad ni kom fram till!

Kategori: Forskningsförtroende · Taggad med ,

  • http://tingotankar.blogspot.com/ Åsa L

    Det som är lite intressant är att fundera på om vetenskaplighet och vetenskap nödvändigtvis är samma sak. Man kan möjligen argumentera för att humaniora inte är vetenskap, för det är svårt eller omöjligt att testa och duplicera resultat och förutsägelser. Men betyder det att man inte behöver vara vetenskaplig om man är humanist? Med vetenskaplig kan man mena att man ska definiera och förklara vilka begrepp och kategorier man utgår ifrån, redogöra för bakomliggande teorier, ärligt redovisa alternativa tolkningsmodeller och förklara resonemanget som ligger bakom den tolkning man framhåller. Källkritik är kanske det viktigaste för äkta vetenskaplighet i min mening.

    Sen rör vi oss med helt olika mål. Fysik och matematik försöker hitta lagar och regler som ska gälla även i framtiden och kunna göra förutsägelser. Historia å andra sidan handlar mer om att förstå vad som har hänt och varför. Eftersom vår verklighet hela tiden ändrar sig kan samma sak omöjligt hända igen. Man kan lära sig av historien, men man kan inte skapa exakta förutsägelser om framtiden.