Svenskars intresse för forskning i samhällsvetenskap ökar, och överlag är förtroendet för forskare och forskning stort. Men allmänhetens inställning till artificiell intelligens (AI) har blivit mer försiktig de senaste åren. Det visar årets VA-barometer som lanseras på Nobelprismuseet den 15 december.
– Totalt sett är intresset störst för medicinsk forskning. Men sedan år 2019 har intresset för forskning i samhällsvetenskap ökat betydligt mer än för andra områden. Sannolikt hänger det ihop med att flera av de frågor som dominerar debatten i dag har samhällsvetenskapliga bottnar, säger Lina Rådmark, utredare på Vetenskap & Allmänhet och ansvarig för VA-barometern.
Fler har blivit negativa till AI
En fråga som dominerat både samhällsdebatten och nyhetsflödet under 2023 är artificiell intelligens. I årets undersökning ställdes därför ett antal frågor om just AI-utvecklingen. Majoriteten av de tillfrågade (51 procent) tror att AI kommer påverka oss lika delar positivt som negativt. Ungefär lika stora andelar tror att påverkan antingen kommer att vara övervägande positiv eller negativ – att AI både kan hjälpa och stjälpa oss i framtiden. När frågan ställdes senast år 2019 var en större andel positiva till AI-utvecklingen och färre svarande var negativa.
De som tror att AI kommer att påverka oss positivt motiverar det främst med att AI kommer hjälpa forskningen framåt, underlätta för sjukvården och vara till hjälp i vardagen. De som tror att AI kommer påverka oss negativt anger i stället en ökad risk för bedrägerier, att många jobb kommer försvinna och att människor kommer sluta använda hjärnan.
– Baserat på undersökningen verkar svenskarnas syn på AI ha nyanserats de senaste åren. Tidigare fanns kanske en lite naiv bild av AI som någonting mestadels positivt. I dag hörs fler kritiska röster och fler människor har egna erfarenheter av AI, vilket påverkar deras syn på utvecklingen. Vi ser också att betydligt färre svarar “vet ej” idag jämfört med 2019. AI är inte lika okänt längre, konstaterar Lina Rådmark.
Förtroendet för forskare fortsatt högt
Årets VA-barometer visar att svenskars förtroende för forskare och forskning är fortsatt högt och stabilt. Nio av tio (87 procent) har ganska eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor. Mätningen visar också att personer med högskoleutbildning har större förtroende jämfört med personer som saknar högre utbildning.
– Det finns dessutom en intressant skillnad mellan män och kvinnor där 60 procent av männen, jämfört 50 procent av kvinnorna, har stort förtroende för forskare vid företag. För forskare vid universitet och högskolor har däremot kvinnor något större förtroende än män, säger Lina Rådmark.
Resultaten i VA-barometern 2023/2024 baseras på 1017 telefonintervjuer med ett slumpmässigt och riksrepresentativt urval av Sveriges befolkning, 16−74 år. Intervjuerna är genomförda i augusti–oktober 2023. Mätningen är den tjugoandra sedan Vetenskap & Allmänhet, VA, bildades 2002.
Läs mer och ladda ner VA-barometern 2023/24 här!
Mer information
Direktsändningen från Nobelprismuseet där resultaten presenteras går att följa digitalt fredagen den 15 december kl. 08:30–09:30 på https://v-a.se/live/
VA-barometern finns tillgänglig att läsa och ladda ner på Vetenskap & Allmänhets webbplats. För att få högupplösta grafer, kontakta [email protected].
Kontakta oss:
Ulrika Björkstén, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet
[email protected], tel 070-206 67 50.
Lina Rådmark, utredare Vetenskap & Allmänhet
[email protected], tel 070-239 93 98.
