Under våren 2022 tog Vetenskap & Allmänhet fram en kunskapsöversikt om medborgarforskning. Rapporten utgör nu underlag till Kungliga bibliotekets nyligen publicerade kartläggning om allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen.
Hösten 2021 fick Kungliga biblioteket i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen. Kartläggningen utgjorde en del i KB:s bredare regeringsuppdrag som handlar om ta fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap. Vetenskap & Allmänhet fick i uppgift att sammanställa en kunskapsöversikt med ett särskilt fokus på medborgarforskning, som i regeringsuppdraget nämns som ett viktigt exempel på interaktion mellan forskningen och det omgivande samhället.
Vetenskap & Allmämhets kunskapsöversikt består av tre avsnitt som behandlar:
- allmänhetens inkludering i forskning och medborgarforskningens historia och praktik,
- medborgarforskning i Sverige, och
- den roll som biblioteken kan komma att spela i främjandet av medborgarforskning och allmänhetens inkludering i forskningsprocessen.
Biblioteket som nav för medborgarforskning
Medborgarforskning handlar om att forskare och personer utan forskarutbildning, ofta en bred allmänhet, tillsammans tar fram ny kunskap genom ett vetenskapligt arbetssätt. Dels erbjuder medborgarforskning konkreta metoder för forskning och kunskapsproduktion, dels främjar medborgarforskning delaktighet och transparens inom forskning och vetenskap mer generellt.
Medborgarforskning kan betraktas både som ett mål i sig och som en viktig möjliggörare för öppen vetenskap. Det handlar lika mycket om att ta fram ny kunskap som att stärka utbytet mellan forskare och allmänhet.
Martin Bergman
– Medborgarforskning kan betraktas både som ett mål i sig och som en viktig möjliggörare för öppen vetenskap. Det handlar lika mycket om att ta fram ny kunskap som att stärka utbytet mellan forskare och allmänhet, säger Martin Bergman, utredare på VA och en av rapportens författare.
Biblioteksväsendet har redan som en del i sitt uppdrag att bidra till kunskapsförmedling och främja vetenskaplig bildning. VA:s kunskapsöversikt visar dessutom att biblioteken kan spela en viktig roll i arbetet med att stärka allmänhetens delaktighet i forskningen.
– Biblioteken finns över hela landet och når ett tvärsnitt ur befolkningen. Det innebär att biblioteken är unikt lämpade som mötesplatser för att fånga upp människor som är nyfikna på och själva vill bidra till forskning. Biblioteken blir därmed även viktiga för att kunna stärka utbytet mellan forskningen och det omgivande samhället, säger Martin Bergman.
Goda exempel från omvärlden
En viktig del i rapporten är att lyfta fram goda exempel på hur biblioteken redan idag arbetar med att främja allmänhetens delaktighet i forskning. Den typen av satsningar är vanliga i andra länder, men i Sverige är utvecklingspotentialen stor.
– Från början var tanken att lyfta fram exempel på bibliotek som arbetar aktivt med medborgarforskning i Sverige, men under arbetets gång blev det tydligt att det inte finns några sådana initiativ idag. Därför illustreras potentialen för det svenska biblioteksväsendet genom en internationell utblick med en rad initiativ från bland annat Danmark, USA och Spanien, säger David Borgström, medförfattare till VAs kartläggning.
Gemensamt för de internationella exemplen är att lärosätesbibliotek ofta står för samordning och kontakt med forskare, medan folk- och skolbibliotek ofta har som uppgift att väcka intresse, rekrytera frivilliga deltagare, låna ut utrustning och bidra till engagemang genom att sprida information och resurser på sina webbplatser.
Vetenskap & Allmänhets (VA-rapport 2023:1) Medborgarforskning – en kunskapsöversikt levererades till KB i juni 2022 och ingår som en bilaga i KB:s nyligen publicerade kartläggning Allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen – en kartläggning och analys. Resultaten från kartläggningen kommer i sin tur att användas i arbetet med regeringsuppdraget att ta fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap.
