Almedalsdialog om forskning och demokrati

Hot och hat mot forskare; kommunikation om hållbarhet; skolans digitalisering; alternativ till djurförsök; livslångt lärande; allmänhetens delaktighet i forskning; medborgares engagemang i lokala frågor; forskningens, kulturens och journalistikens frihet. Det var ämnena vid Arena för forskning och demokrati den 4 juli i Visby. Heldagen avslutades med att VA fick ta emot Svenska Unescopriset 2022.

Joda bars innergård avlöste samtalen och seminarierna varandra. Samtliga var på olika sätt kopplade till forskning, öppen vetenskap, forskningskommunikation och demokrati, och anordnades av VA-medlemmarna Malmö universitet, Kungliga biblioteket, Sveriges Ingenjörer, Azote, Sveriges unga akademi, Forska Utan Djurförsök, Mittuniversitetet och Ifous.

Först ut var kommunikationsbyrån Azote. Det välbesökta seminariet handlade om att kommunicera om komplexa hållbarhetsutmaningar utan att förenkla för mycket. Azote delade också ut sin nya handbok i kommunikation. Medverkade gjorde Siri Maassen, kommunikationsstrateg Azote, Carl Schlyter, kampanjledare Greenpeace, Andreas Follér, hållbarhetschef Scania, och Camilla Wallander, vd Berghs School of Communication.

Omfamna komplexiteten – hur hållbarhetskommunikation kan hjälpa eller stjälpa en hållbar utveckling

Därefter anordnade den ideella föreningen Ifous ett samtal om möjligheter och utmaningar med skolans digitalisering för lärare och elever. Diskussionen handlade bland annat om vilken roll som forskare kan ha i arbetet med att åstadkomma likvärdighet och ökad kvalitet. Under samtalet presenterades även testarenan Edtest för digitala lärresurser. De medverkande var Hanna Elving, projektledare Swedish Edtest, Anna Åkerfeldt, forskare/process- och projektledare Stockholms universitet/Ifous, Lars Hjälmered, riksdagsledamot (M), Jennie Claesson, ordförande Utbildningsnämnden Uppsala (L), och Karin Hermansson, FoU-ansvarig och tillträdande vd Ifous.

Från unfluencer till influencer – lärares och forskares roll i digitalisering av skolan

Sveriges Ingenjörers seminarium handlade om hur väl högskolan är rustad för att ta emot yrkesverksamma som vill vidareutbilda sig – något som blir möjligt för många fler i och med det nya omställningsstudiestödet. På scenen stod Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer, Eva Schelin, vd KK-stiftelsen,

Anna Karlsson-Bengtsson, vicerektor Chalmers, Ylva Lagesson, affärsområdeschef NCC, Fredrik Christensson, utbildningspolitisk talesperson (C), och Pernilla Norlin, moderator och chef analys och påverkan Sveriges Ingenjörer.

Högskolans betydelse för akademikers livslånga lärande

I en livskraftig demokrati är det en självklarhet att forskare, journalister och kulturskapare kan verka fritt. Vilka likheterna och skillnaderna mellan dessa friheter är, och vilka hot som finns mot dem, diskuterades vid Sveriges unga akademis välbesökta seminarium, som på grund av tekniska problem tyvärr inte finns inspelat. Medverkade gjorde Ronnie Berntsson, docent och vice ordförande Sveriges unga akademi, Anna-Karin Johansson, generalsekreterare Svenska Unescorådet, Anna Berglund, vokalist, kompositör och medlem Unga tankar om musik, och Sofia Wadensjö Karén, vd Utbildningsradion.

Rädsla för negativ uppmärksamhet, hot och hat kan få forskare att tveka att kommunicera sin forskning i media och andra offentliga sammanhang. Nyligen genomfördes den första enkätstudien om upplevelser av hat och hot bland forskare och universitetslärare i Sverige. Resultaten presenterades vid ett seminarium anordnat av Malmö universitet. Den efterföljande diskussionen lyfte hur lärosäten kan ge sina anställda bättre stöd, med medverkan av David Brax, senior utredare Nationella sekretariatet för genusforskning, Kerstin Tham, rektor Malmö universitet, Erik Renström, rektor Lunds universitet, och Lotta Waesterberg Tomasson, moderator och kommunikationsstrateg Vetenskap & Allmänhet.

Hot och hat mot forskare – hur vanligt är det?

Kan demokratiska innovationer leda till bättre resultat och större engagemang bland medborgarna i Sveriges kommuner? Och är i så fall kontrakt mellan organisationer, medborgare och kommun en väg att gå? Det var frågor som diskuterades vid Mittuniversitetets seminarium, med Sofie Blombäck, lektor i statsvetenskap Mittuniversitetet, Camilla Larsson, demokratiutvecklare Örnsköldsviks kommun, och Andreaz Strömgren, kommunchef Timrå kommun.

Kan demokratiska innovationer ge bättre resultat och mer engagerade medborgare i våra kommuner?

EU:s mål är att alla djurförsök ska ersättas med andra metoder när det är vetenskapligt möjligt. Men vad krävs för att Sverige ska kunna ”bli världsledande inom alternativa metoder” som det står i den senaste forskningspropositionen? Det diskuterades av en panel bestående av Gunnar Cedersund, docent Linköpings universitet, Anders Blanck, vd LIF, Nils Hannerz, näringspolitisk chef IKEM, Janine Alm Ericson, riksdagsledamot (MP), Annicka Engblom, riksdagsledamot (M), och Jens Holm, riksdagsledamot (V). Samtalet leddes av Cissi Askwall, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet. I seminariet medverkade även Karin Gabrielson Morton, senior sakkunnig Forska Utan Djurförsök, som berättade om stiftelsens 50-åriga arbete, Monica Björklund, generalsekreterare Forska Utan Djurförsök, och Mattias Öberg, docent Karolinska Institutet, som skrivit rapporten Att kommunicera om nya metoder utan djurförsök, Upplevelser, utmaningar och uppmaningar.

Forskning utan djurförsök – vad krävs för att nå dit?

Dagens sista seminarium handlade om hur allmänheten kan bli mer delaktig i forskning, och vilken roll biblioteken kan spela för att åstadkomma det. Digitaliseringen är ett viktigt skäl till att medborgarforskning blivit ett växande fenomen, något som togs upp i ett samtal arrangerat av Kungliga biblioteket, med Karin Grönvall, riksbibliotekarie, Martin Bergman, utredare Vetenskap & Allmänhet, och Andreas Hedberg, handläggare, Kungliga biblioteket. Samtalet tog också upp KB:s regeringsuppdrag om att ta fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap.

Hur kan allmänheten bli delaktig i svensk forskning?

Vid VAs träffpunkt i Almedalen – Släpp forskningen loss – den är vår! – lyftes hur tillgången till kunskap kan breddas och vetenskap göras öppen och tillgänglig för alla.

Dagen avslutades med ett mingel för att fira VAs 20-årsjubileum. Under minglet fick föreningen motta det Svenska Unescopriset 2022 som överräcktes av Anna-Karin Johansson, generalsekreterare Svenska Unescorådet.

– VA har gjort viktiga insatser för en öppen vetenskap, såväl nationellt som internationellt. Inte minst har föreningen spelat en viktig roll i processen att utveckla och sprida information om Unescos nya, globala rekommendation om öppen vetenskap, sade Anna-Karin Johansson.


Lägg till en kommentar