Forskning i samverkan – lika självklart och enkelt som det låter?

Jag behöver en kurs i konflikthantering! Det var Lisa Bombles budskap till sin chef efter ett möte inom sitt första samverkansprojekt. Att olika syften och drivkrafter kan leda till konflikt var en av slutsatserna vid det välbesökta seminarium om samverkan som Ifous och Vetenskap & Allmänhet tillsammans arrangerade under Almedalsveckan 2021. Utgångspunkten var högskolelagens nya betoning av ömsesidigheten i samverkan.

Cissi Askwall, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet, VA, moderator Karin Hermansson och Marie-Hélène Ahnborg, vd, båda från Ifous, vid samverkansseminariet under Almedalsveckan 2021.

Förtydligandet i högskolelagen avspeglar att det inte handlar om enkelriktad överföring av kunskap från lärosäte till praktik eller allmänhet, utan om ett ömsesidigt utbyte och lärande.

– Det talas ofta om att lärare behöver mer forskningslitteracitet, men forskare kan verkligen behöva mer praktiklitteracitet, påpekade Anette Jahnke, lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet och projekt- & processledare vid Ifous. 

– Jag har träffat forskare som blivit jätteförvånade över att det inte självklart går att fördela elever slumpmässigt i olika undervisningsgrupper av etiska skäl, eller att man inte kan arbeta med molekyler i sex veckor på höstterminen i årskurs tre. Det finns en kursplan att förhålla sig till!

Samverkan är lätt att säga, men inte lika enkelt att realisera. Det blev tydligt under seminariet den 6 juli. Lisa Bomble, som disputerat i arkitektur med fokus på delaktighet och metoder för brukarmedverkan, delade med sig av sina erfarenheter. Hon konstaterade att samverkan sker av olika skäl och utifrån olika agendor och menade att om inte detta faktum lyfts upp på bordet finns det risk att samverkansprojekt misslyckas.

Samverkan är nödvändig

Men trots utmaningarna menade alla medverkande att samverkan är nödvändig för att möta samhällets utmaningar. 

– Samverkan är en form av “knowledge exchange” och är ytterst en demokratifråga, påpekade Martin Hellström, rektor vid Högskolan Väst – ett lärosäte vars själva existens är resultatet av samverkan mellan olika parter i regionen. 

– Kunskap finns överallt och vi kan baka ihop det till något spännande med riktig höjd.

Samkreerande, samproducerande, medskapande, praktiknära … Det var många olika samverkanstermer som användes under seminariet.

– Samverkan är ett lite luddigt begrepp, själva samverkan är ju en process. Egentligen borde vi tala om nyttiggörande, menade Jonas Björck, generaldirektör för forskningsrådet Forte. 

– Men vem avgör egentligen vad som är nytta? Är det publikationer, att kunskap implementeras eller ett arbetssätt? undrade en åhörare i chatten. 

– All kunskap är ju inte alltid omedelbart nyttig, svarade Jonas. Det behövs också processer för att nyttiggöra kunskap. De är jätteviktiga och där måste vi finansiärer bedöma vad vi vill uppnå för nytta med den forskning vi finansierar.

Att samverka med varandra över gränser betyder att olika kulturer och traditioner möts. En effekt är att man kan använda olika ord för samma sak – eller samma ord för olika saker. 

Karin Hermansson, Betty Malmberg, Tomas Kronståhl, Martin Hellström, Anette Jahnke, Lisa Bomble och Jonas Björck under seminariet.

Begreppsförvirring och forskningens frihet

Men det finns också viss begreppsförvirring inom en och samma disciplin, påpekade Anette Jahnke:

– Inom skolområdet pratar vi om praktiknära forskning – men vad är det egentligen som ska vara nära? Är det själva processen, eller är det resultaten? 

– Vi måste definiera vad god samverkan är och vad vi egentligen menar, men begreppsdiskussionen får inte ta över, kommenterade Lisa Bomble, som också påpekade att det ibland måste tydliggöras att det är skillnad på dialog och samverkan.

– Det är så olika hur man ser på samverkan. Det vore bra att ha en gemensam målbild att arbeta mot, menade Tomas Kronståhl, riksdagsledamot för socialdemokraterna och ledamot i utbildningsutskottet.

Förutom den nya formuleringen om att samverkan ska vara ömsesidig har högskolelagen också fått ett tillägg om akademisk frihet, något som debatterats flitigt under våren.

– Kan nyttiggörande och samverkan gå stick i stäv med forskningens frihet? undrade en av deltagarna. 

Ja, menade Martin Hellström, det kan uppstå motsättningar: 

– I enstaka fall har det gått så långt att vi måste säga att vi inte kan ställa upp på de här villkoren, vi måste avbryta. Intressant nog var det i samarbete med svenska myndigheter! Industrin är enklare, de har ofta själva forskare i företagen så de förstår spelreglerna. Ibland kan det bli problem när våra forskare vill publicera sådant som det är sekretess på, men det har vi alltid löst 

De medverkande i seminariet var inte helt överens om huruvida man kan mäta och värdera ”bra” samverkan. Medan Jonas Björck framhöll att flera utredningar gjorts på detta område och att det är svårt, pekade Martin Hellström på möjligheten att helt enkelt räkna antal samproducerade forskningsartiklar och antal samverkansprojekt. 

Betty Malmberg, riksdagsledamot för moderaterna och ordförande i Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare, poängterade vikten av att följa upp exempelvis de strategiska samverkansprogrammen:

– Utvärdering är inte farligt! Den behövs för att se utvecklingstendenser och att vi går i rätt riktning.

/ Karin Hermansson, iFous


Seminariet går att se i efterhand på Almedalen Play och nedan:


Lägg till en kommentar