Ny VA-rapport: Fyra faktorer förklarar förtroende för forskning

Forskare är intelligenta och kreativa, men kan också vara insnöade och köpta. Medicinsk forskning är seriös, medan livsmedelsforskning inte går att lita på… I en ny VA-rapport redovisas resultaten från fokusgrupper med allmänheten om vad som stärker eller sänker förtroendet för forskning och forskare.

I fokusgrupperna sågs forskning överlag som både seriöst och nyttigt för samhället. Faktorer som deltagarna ansåg ökar eller minskar förtroendet för forskning kan delas in i fyra teman:

  • Process – hur forskningen utförs
  • Produkt – forskningens resultat
  • Person – forskaren som utför forskningen
  • Presentation – hur forskningen kommuniceras

Förtroendet är högst för forskning som är transparent och ekonomiskt oberoende; som ger tydliga resultat och är nyttig för samhället; som utförs av duktiga forskare som brinner för sitt arbete, och som förmedlas på ett begripligt och intressant sätt. Omvänt sjunker förtroendet när forskningen är flummig, bedräglig, styrd av finansiella intressen; saknar nytta, rör självklarheter, eller säger olika saker.

– Många hade till exempel lågt förtroende för forskning om mat och näring just eftersom de ofta såg motstridiga resultat i medierna. Ena veckan var det nyttigt med kaffe, nästa vecka tvärtom. Det sänkte förtroendet, säger Fredrik Brounéus, utredare på VA.

”När det blir att de säger olika, att en säger si och en så, då tror man inte på något till slut! Man känner sig bäst själv då.” Kvinna 26 år

Tålmodiga, kreativa … och insnöade?

Som individer betraktades forskare som intelligenta och beundransvärda. De beskrevs som tålmodiga, ihärdiga och kreativa. Men det togs även upp en del negativa karaktärsdrag, som till exempel att forskare kan vara tankspridda, socialt inkompetenta, prata fikonspråk och snöa in på saker.

”Jag var på ett bröllop där en cancerprofessor gifte sig och han hade en massa forskarkollegor där. De var ju jävligt duktiga forskare men många av dem var socialt helt insnöade!” Man 48 år

”Jag har ett stort förtroende [för forskare]! Det finns en vilja att göra något och jag känner att det är bra för mänskligheten, det är ändå något som händer!” Kvinna 52 år

Deltagarnas bild av forskare.

Förståeligt och lagom underhållande

Det ansågs vara viktigt för forskare att kunna uttrycka sig så att gemene man förstår: Forskare måste anpassa innehåll efter målgrupp så att det blir förståeligt, intressant och underhållande. Men inte för underhållande, för då upplevs det som oseriöst. För att forskare ska nå ut behöver de ha koll på hur ”vanligt folk” har det, och göra sig bra i media.

”Om en forskare skulle stå och flabba och flamsa i TV när han talar om sina forskningsresultat så skulle man inte tro på det. Det måste finnas en seriositet hos personen!” Kvinna 56 år

– Resultaten visar hur viktigt det är att forskare kan berätta om sin forskning på ett förståeligt sätt. Det är en hörnsten när det gäller att bygga förtroende, säger VAs generalsekreterare Cissi Askwall.

Mer förtroende för medicin

I enkätundersökningar som VA genomför årligen sedan 2002 om allmänhetens attityder till vetenskap har förtroendet för medicinsk forskning alltid varit högst, medan humanistisk forskning ligger betydligt lägre. Även deltagarna i fokusgrupperna såg mer positivt på medicin än på humaniora. Skillnaden tycks bland annat bero på att humaniora uppfattas som mer subjektivt och mindre vetenskapligt, och att det uppfattas ge mindre nytta för samhället.

”Det finns ju väldigt många olika områden inom forskning. Vissa saker man har hört talas om verkar ganska meningslösa, man forskar på saker som nästan är självklara. Sedan finns det annat som är betydligt väsentligare, jag tänker på läkarvetenskap och forskningen där.” Man 74 år

Rapporten ”Vad påverkar förtroende för forskning? Fokusgrupper med allmänheten” har skrivits av utredare på VA i samarbete med fil. dr Ylva Norén Bretzer, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet. Resultaten bygger på åtta fokusgrupper som genomfördes med 45 deltagare från allmänheten i november 2015. Studien har genomförts med stöd av Riksbankens Jubileumsfond samt Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för Medieforskning. Sedan 2002 undersöker VA och SOM-institutet vid Göteborgs universitet årligen svenskarnas syn på forskning och vetenskap i projektet Vetenskapen i Samhället.

Läs hela rapporten här.


Om fokusgrupper

I fokusgrupper får deltagare diskutera ett visst ämne, för att forskare ska lära sig mer om hur deltagarna tänker kring ämnet. Det är en kvalitativ forskningsmetod, att jämföra med kvantitativa metoder, som till exempel enkäter. Kvantitativa metoder kan till exempel användas för att ta reda på hur vanligt det är att människor har en viss åsikt, medan kvalitativa metoder kan bidra med djupare kunskap om varför de har denna åsikt.


Lägg till en kommentar