Vem i hela världen kan man lita på?

Så sjöng Hoola Bandoola band när jag var barn på 70-talet. Då ifrågasatte många om man kunde lita på dem med makt i samhället.

I dag känns tongångarna igen. Skillnaden är att ”etablissemanget” nu ifrågasätts både av gräsrötter och makthavare. Världens kanske mäktigaste person, USA:s president Donald Trump, hävdar att etablerade journalister och forskare far med osanningar.

Misstro mot massmedier och vetenskap är ett vanligt tema även i den svenska debatten. Det speglas i 2017 års nyordslista med uttryck som alternativa fakta och fejkade nyheter.

Men utvecklingen har väckt motreaktioner. Förra våren stod mer än en miljon människor i världen upp för vetenskapen. Talande nog var det just i USA som March for Science startade.

I Sverige är förtroendet för forskare fortsatt högt. Nio av tio har mycket eller ganska stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor, enligt Vetenskap & Allmänhets VA-barometer 2017. Männens förtroende är på samma nivå som 2016, medan kvinnornas minskat med 15 procentenheter, till 76 procent. Skillnaderna vad gäller intresse för forskaryrket är än större: 44 procent av de unga männen kan tänka sig att bli forskare men bara 22 procent av de unga kvinnorna.

Vad beror detta på? Fler kvinnor än män går ju vidare till högre studier. Finns en koppling till att kvinnor har svårare att göra akademisk karriär? Spelar Macchiarini-affären, #Metoo eller avsaknaden av kvinnliga nobelpristagare in? Vi vet inte, men följer upp resultaten i kommande studier.

Det vi vet är att öppenhet och dialog är grundbultar för att bygga förtroende. Just kommunikation och källkritik var i fokus under March for Science, liksom behovet av fakta och forskningsbaserad kunskap inför olika beslut. I VA-barometern 2017 menar fyra av tio att politiker bör ta större hänsyn till forskning när de fattar beslut.

Att göra forskningen mer transparent och tillgänglig för alla – ofta kallat öppen vetenskap – är ett mål både för Sverige och EU. Så kan många fler förstå, använda sig av, bidra till och påverka forskningen. Och den som avfärdar åratal av forskning i en tweet lär få motfrågan: #HurVetDuDet?

Tidigare publicerad som gästkrönika i Naturvetaren nr 1 2018, feb 7, 2018


Lägg till en kommentar