Kommunicerad forskning räddar liv

Krönika i webbtidningen Curie 18/11-15

Cissi Askwall, generalsekreterare på Vetenskap och allmänhet, om vitsen med att tävla i forskningskommunikation – och kunna presentera sin forskning på fyra minuter.

FGP2015Benny

Jag blickar ut över havet. Det är en kall dag i december. Sjöröken sveper in bron över fjärden som i en vit slöja, och plötsligt: ”Pang pang pang, pang pang!” Publiken rycker till. Mannen på scenen fortsätter: Nu ser jag hur fordonen krockar ute på bron och jag hör hur bilplåt knycklas samman. Sedan blir det tyst.

Med denna dramatiska berättelse kom Benny Thörnberg förra året trea i Forskar Grand Prix, en nationell tävling för forskare i att presentera sin forskning så intresseväckande, begripligt och underhållande som möjligt.

Nu laddar åtta tävlande forskare inför 2015 års final. Den 26 november kliver de upp på scenen på Nalen i Stockholm. Då gäller det att fånga publiken, förklara hur forskningen går till och vilka resultat den kan leda till – på bara fyra minuter.

Presentationerna bedöms av en expertjury som noga studerar berättandet och begripligheten, hur själva forskningsarbetet beskrivs och hur forskarna tar scenen i besittning. Årets jurymedlemmar är chefredaktören Patrik Hadenius, professorn Agnes Wold och skådespelaren Anna Blomberg. Tillsammans med publiken, som är utrustad med mentometrar, avgör de vem som sammantaget är bäst på att presentera sin forskning.

Benny Thörnberg, universitetslektor vid Mittuniversitetet, forskar kring elektroniska ögon. Sådana kan till exempel se en tunn isskorpa som ett mänskligt öga inte upptäcker. Fördelarna med att ha koll på väglaget är uppenbara: Att kunna salta, sanda eller sänka hastighetsgränsen så snart halka uppstår. Det är lätt att förstå värdet av Bennys Thörnbergs forskning, men bronsplatsen knep han nog främst tack vare sitt pedagogiska och dramaturgiskt spännande framträdande. Segrare i Forskar Grand Prix 2014 blev Michael Braian som forskar om att 3D-printa tänder vid Malmö högskola.

För 2013 års vinnare Andreas Ohlin, Örebro universitet, har segern sannolikt räddat liv. Hans forskning om hur ändrade hygienrutiner kan minska dödligheten bland för tidigt födda barn har fått stor uppmärksamhet. Många av Sveriges sjukhus har nu infört de nya rutinerna.

Att tävla i bästa framträdande passar inte alla, men att berätta om sin forskning är varje forskares uppgift – så att resultaten kommer till användning, allmänheten får veta hur skattepengarna används, politiker får faktabaserade beslutsunderlag och ungas nyfikenhet på vetenskap kan väckas och växa.

Forskning visar också att forskare som är duktiga på att kommunicera är mer framgångsrika. De har lättare att finna finansiering och samarbetspartners, och de får nya perspektiv och idéer – som gör dem till ännu bättre forskare.

Problemet är att kommunikation inte lönar sig, i alla fall inte på kort sikt. Trots att det står i Högskolelagen att forskare ska samverka med det omgivande samhället är det få lärosäten som räknar det som en merit vid lönesättning eller tillsättning av tjänster,

Jag hoppas och tror att tävlingar som Forskar Grand Prix kan inspirera forskare och hela forskarsamhället att förstå vikten och värdet av kommunikation. På så sätt kan många fler få upp ögonen för hur forskning kan förbättra väglag och mycket annat i vår vardag.

Läs originalkrönikan HÄR.


Lägg till en kommentar