Vi européer säger ja till vetenskap och teknik

En tydlig majoritet av EU:s medborgare anser att vetenskap och teknik har ett positivt inflytande på samhället. Svenskar har högre förtroende för forskning än EU-genomsnittet. Det visar den senaste Eurobarometern som undersökt allmänhetens inställning till ansvarsfull forskning och innovation, vetenskap och teknik.

eurobarometer2Över 25 000 personer i 27 EU-länder har intervjuats. 77 procent anser att vetenskapens och teknikens övergripande inflytande på samhället är positivt. Sverige är det land där flest (94 %) tror på den gynnsamma samhällseffekten. Svenskar är också mer intresserade av utvecklingen inom vetenskap och teknik (77 %) än européer i genomsnitt (53 %).

Störst förtroende för universitetsforskare

66 procent av deltagarna i undersökningen anser att forskare som arbetar på universitet eller offentliga laboratorier är bäst lämpade att förklara den vetenskapliga och tekniska utvecklingens konsekvenser för samhället. Samma slags forskare åtnjuter störst förtroende även i Sverige (81 %). Skillnaden är stor jämfört med förtroendet för forskare som arbetar i privata näringslivet (35 % för hela EU). En intressant detalj är att folk i gemen har ett större förtroende för journalister i EU (20 %) än i Sverige (14 %).

Allmänheten tror också att forskare vid universitet och statliga laboratorier är mest benägna att ta ett samhällsansvar (82 %). Företrädare för Regeringen åtnjöt det lägsta förtroendet (44 %), när folk fick frågan huruvida de uppträder ansvarsfullt gentemot samhället genom att uppmärksamma vilken inverkan deras vetenskaps- och teknikrelaterade verksamheter har. Svenskar visar störst förtroende (70 %) för regeringsrepresentanterna.

Mer oro över terrorism än förändring

Trots den allmänt positiva inställningen är medborgarna samtidigt oroade över den snabba förändring som vetenskaplig och teknisk utveckling för med sig. Drygt 60 procent av medborgarna i EU anser att utvecklingen går för fort och andelen oroliga har ökat några procentenheter sedan förra mätningen år 2010. Folk är också oroliga över att vetenskapliga och tekniska uppfinningar ska komma att användas för samhällsdestruktiva ändamål, som terrordåd (77 % instämmer). Svenskar är än mer oroliga för att teknisk och vetenskaplig utveckling kan komma att användas av terrorister (89 %).

Etikfrågor viktiga i EU

De flesta vill att medborgarna antingen ska informeras (31 %) eller konsulteras och deras åsikter beaktas (39 %) inför beslut om vetenskap och teknik. I Sverige anser fler (20 %) att medborgarna bör delta och spela en aktiv roll än i EU i genomsnitt (12 %).

Eurobarometern bekräftar också behovet av en gemensam europeisk forskningspolitik. Majoriteten (76 %) av de tillfrågade anser att man på EU-nivå bör ta itu med de risker som kan uppstå till följd av ny teknik. Samtidigt anser var tredje svarande att det i vissa fall är okej att bryta mot grundläggande rättigheter och moraliska principer för att göra en ny vetenskaplig eller teknisk upptäckt. Fransmän är de som oftast svarar nej (79 %) jämfört med EU i stort (61 %).

Bakgrundsfakta

Eurobarometer-undersökningen genomfördes genom personliga intervjuer i EU-länderna. Syftet var att kartlägga medborgarnas attityder till vetenskap och innovation. Sammanlagt intervjuades 27 563 personer från olika sociala och demografiska grupper under perioden 26 april – 14 maj 2013. I Sverige intervjuades 1 006 personer.


Lägg till en kommentar