Forskning – ingen valvinnare?

Forskning lyfts sällan fram av de två regeringsalternativen i valrörelsen. Vetenskap nämns nästan enbart i samband med frågor om klimat, miljö och bistånd. Det visar VAs granskning av partiernas valmanifest.

Riksdagspartierna är eniga om att Sverige skall tillhöra världstoppen när det gäller forskning och innovation. Det ses som en förutsättning för att behålla konkurrenskraften i en globaliserad värld. Debatten om skolan har fått stort utrymme i valrörelsen. Men hur ser riksdagspartiImageerna på vetenskap och forskning som bidrag till samhällsutvecklingen? Och hur kommer det fram i valrörelsen?

VA har granskat Alliansens Jobbmanifest och de rödgrönas Regeringsplattform 2011-2014, samt riksdagspartiernas egna valmanifest eller motsvarande med speciellt sökljus på hur ord som forskning, vetenskap, bildning och kunskapssamhälle används.

De rödgröna talar sällan om forskning
Allianspartierna använder betydligt oftare än de rödgröna de här orden i sina manifest. I den mån forskningsresultat ligger till grund för löften och viljeyttringar i de rödgröna partiernas valmanifest nämns det inte, och forskningssatsningar behandlas mer svepande än i Alliansens texter.

Det är framför allt Folkpartiet som utmärker sig vid en jämförelse mellan de enskilda partiernas manifest. Folkpartiet använder oftast orden forskning och forskare. De värnar universitetens självständighet, vill öka forskningsanslagen och återuppta diskussionen om avdragsrätt för donationer till forskning. FP formulerar i sitt valmanifest också en vision om Sverige som ledande forskningsnation: ”Sverige skall vara ett land som inte bara delar ut, utan också vinner nobelpris” Inte helt oväntat är också Folkpartiets anhängare – enligt VAs studie Vetenskap & Värderingar – ofta högutbildade och har mer positiv inställning till forskning än andra.

Högutbildade miljöpartister
Miljöpartiets sympatisörer delar enligt samma VA-studie toppplaceringen vad gäller utbildningsnivå med folkpartiväljarna, men de två partiernas valmanifest skiljer sig markant åt vad gäller forskningen och dess roll i samhället. MP skriver att de ”vill modernisera Sverige. Vi behöver satsningar på utbildning, forskning, företagande och entreprenörskap.”

Kristdemokraterna nämner inte ordet forskning alls, men vill öka stödet till klimatinvesteringar och tekniköverföring till utvecklingsländer, vilket även Centern har med i sitt manifest. Centern menar också att ”Sverige måste bli bättre på att dra nytta av nya rön och omsätta dem i nya tjänster och produkter”.

Moderaterna har inget eget valmanifest, utan hänvisar till Jobbmanifestet, där det utlovas fortsatta satsningar på forskning och innovation och ökad självständighet för universitet och högskolor.

I Vänsterpartiets valplattform används ordet forskning en gång, i ett resonemang om Sverige som ett bra land att bo i: ”… Vi har ett starkt näringsliv som producerar allt effektivare. Forskningen är i världsklass på många områden. Utbildningsnivån är hög. I genomsnitt blir vi friskare och lever allt längre. Men det är inte självklart att det alltid kommer att vara så.”

Socialdemokraterna har liksom moderaterna inget eget valmanifest, men av Regeringsplattformen framgår att de vill att Sverige blir världsledande på grön omställning och miljöteknik genom investeringar i kollektivtrafik, järnvägar, bostäder och energieffektivisering.

Forskning – bara för miljö och bistånd?
Enligt en genomgång av de två alliansernas manifest i Ny Teknik används ordet forskning 21 gånger i Jobbmanifestet och 5 gånger i Regeringsplattformen.

Kopplingar till forskning och vetenskap görs enligt VAs granskning framför allt i två sammanhang: klimat-/miljöfrågor eller s.k. ”grön omställning” och biståndspolitik.

Inom andra områden, som vård, omsorg eller brottsbekämpning, tycks partierna ha svårt att förhålla sig till forskningens roll. Med all säkerhet använder politikerna forskning som underlag också inom dessa områden, men det framgår inte av partiernas manifest.

Kunskap – är det bara skola?
Alliansen eftersträvar enligt sitt gemensamma manifest ett ”bildningsideal som uppmuntrar människor att upptäcka ny kunskap och uppnå nya insikter som berikar den enskilde lika väl som samhället i stort.”

Ordet ”bildningsideal” nämns inte av de andra partierna. ”Kunskap” återkommer däremot ofta i partiernas manifest, men då främst i samband med skolpolitik och ofta i sammansättningar som ”kunskapsresultat” och ”kunskapsmål”.

Att bildning är en viktig del av kunskapssamhället har på senare tid lyfts fram på flera håll, bland annat av de medverkande i VAs nya bok Känsla för kunskap. Forskares kommunikation och samverkan med omvärlden är ett sätt att stimulera bildning.

Behovet av samverkan mellan högskola och samhälle nämns i två partimanifest, och då enbart samverkan mellan forskning, företag och offentlig sektor (Miljöpartiet), respektive mellan forskning och näringsliv (Centern). Samverkan med samhället i övrigt talas det inte om.

Tänk bredare!
Forskning och vetenskapligt baserad kunskap används förvisso i valrörelsen, men ofta bara implicit. Fler och tydligare kopplingar mellan forskare och samhälle inom fler politikområden skulle visa på hur forskning kan komma till nytta och bidra till det verkliga kunskapssamhället. Om Sverige skall kunna förbli en ”ledande kunskapsnation” måste forskningens roll lyftas upp i ett bredare spektrum av samhällsfrågor.

Avdrag för gåvor och donationer till forskning finns med i båda blockens valmanifest. Varför inte bredda ett sådant avdrag till att omfatta även gåvor och donationer till exempelvis vetenskapsfestivaler, vetenskapscaféer, populärvetenskap och science centres – projekt och arenor där vetenskap och samhälle möts?


Lägg till en kommentar