2. Så når du ut i samhällsdebatten

Kort sammanfattning:

För att nå ut med din forskning i samhällsdebatten:

  • Leta upp diskussioner och debatter som förs i media där din egen forskning, eller ditt forskningsområde, kan bidra med nya vinklar eller fördjupad kunskap.
  • Identifiera missuppfattningar som ditt forskningsområde kan vederlägga eller problem som idéer från forskningen kan hjälpa till att lösa.
  • Lär känna debattens olika ståndpunkter, samla argument, var personlig och trovärdig.

Lite längre sammanfattning:

  • Att delta i samhällsdebatten är ett sätt för forskare att nå ut med sin forskning och att bidra med vetenskapliga argument som ger beslutsfattare och allmänhet bättre beslutsunderlag.
  • Journalister och forskningsfinansiärer välkomnar att forskare gör sina röster hörda i samhällsdebatten.
  • Var beredd på mothugg och hård kritik.
  • ”Mjukare” debattalternativ kan vara att blogga eller inrikta sig på forum där läsarna delar forskarens åsikter.
  • Blogga/debattera tillsammans med en kollega för stöd och textläsning.
  • Det behövs fler kvinnliga forskarröster i media.

Journalister: För in kunskapsaspekten i samhällsdebatten!

Nils Öhman, redaktör för DN Debatt, berättar hur debattsidan ger DN möjlighet att skapa nyheter om intressanta ämnen. För skribenterna är det ett tillfälle att få lägga fram sin sak med egna ord inför en bred publik. Redaktionen får omkring 50 texter per dag – bara en kan publiceras. Det är alltså hård konkurrens, men inte så hård som ryktet säger.

– Däremot måste texten uppfylla våra krav. Vi letar efter brett intressanta, nyhetsmässiga texter, säger Nils Öhman

Hur kan då forskare debattera med nyhetsvinkel? Enligt Nils Öhman kan det handla om nya forskningsrön, inlägg som vederlägger aktuella missuppfattningar, forskningsbaserade idéer som lösningar på problem, eller om fördjupad kunskap inom ett omdebatterat område.

Nils Öhmans tips för hur man skriver en bra debattartikel:

  1. Bra anslag – varför ska jag läsa vidare?
  2. Argumentera gärna i punktform.
  3. Avsluta texten med en slutkläm om vem som bör göra vad nu.
  4. Om bakgrundsfakta behövs – skriv en kort faktaruta.
  5. Om grafik kan användas för att förklara eller tydliggöra – förse oss med underlag.

– Svårare än så är det inte.

Ulrika Björkstén är chef för Vetenskapsradion, Sveriges största vetenskapsredaktion. På redaktionen jobbar 16 journalister, varav hälften har någon form av specialiserad ämneskunskap och hälften är allmänjournalister. Mixen är bra för sändningarnas urval och innehåll, menar Ulrika Björkstén. Redaktionens sändningar når varje dag över en miljon lyssnare.

Vetenskapsradions uppdrag står på tre ben. Det första är att följa forskningsfronten via tidskrifter och konferenser.

– Här behöver vi er hjälp att utvärdera och kommentera. De flesta forskare som medverkar i Vetenskapsradion pratar om någon annans forskning.

Det andra benet består i att belysa det allmänna nyhetsflödet och samhällsdebatten ur en vetenskaplig synvinkel. Till exempel intervjuades franska forskare och pedagoger om inlärning för att ge nya vinklar till den svenska debatten.

– Ni är många som sitter på kunskap som kan modifiera diskussioner i media. Hör av er till oss – ta in kunskapsaspekten i samhällsdebatten!

Det tredje benet är att bevaka högskolesektorn och forskningspolitiken – ett område som enligt Ulrika Björkstén lätt hamnar mellan stolarna, mellan vetenskapsjournalister och politiska journalister.


Forskare: Politiskt att uttala sig om sin forskning

Stefan Jansson, professor vid Umeå Plant Science Centre, medverkar ofta i samhällsdebatten. Han har bland annat samlat 41 av Sveriges växtforskare till ett gemensamt inlägg på DN Debatt om lagstiftningen kring genteknik.

Hans råd till forskare som vill delta i samhällsdebatten är:

  • Lär känna motståndaren
  • samla argument
  • var personlig och trovärdig.

Malin Ideland, professor i utbildningsvetenskap och docent i etnologi vid Malmö högskola:

– Man gör något politiskt när man uttalar sig om sin forskning. Även om man inte har ett politiskt motiv får det politiska effekter. Det får effekter för vad samhället satsar på.

En debattartikel ska vara väldigt kort och argumenterande. Malin Ideland tar upp svårigheten att som forskare uttrycka ett komplicerat forskningsfält i en kort artikel.

– Ska vi som forskare ge oss in och argumentera, trots att vi inte får plats med alla källor och referenser som vi är vana vid att få med i en vetenskaplig tidskrift? Eller ska vi hålla oss till den akademiska genren och i stället nöja oss med att intervjuas av journalister? Jag har egentligen inget bra svar på det.

Att få kritik för ett uttalande i debatten kan vara jobbigt, särskilt för unga forskare.

Ett annat sätt att debattera är i ”vänliga” forum där läsarna delar forskarens åsikter, eller genom att starta en egen blogg.

Malin Idelands tips till forskare som vill debattera och blogga: Gör det tillsammans med en kollega och hjälps åt att läsa varandras texter.

Frida Stranne är universitetslektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad, och flitigt anlitad kommentator av amerikansk politik. Hon berättar varför hon tackade ja när Svenska Dagbladet bad henne kommentera det amerikanska valet 2012:

– Det starkaste skälet var att samhällsdebatten om amerikansk politik hade varit så extremt mansdominerad. Jag kände att jag hade en skyldighet att säga ja.

Uppdraget medförde framträdanden i en mängd kanaler och sammanhang: morgonsoffor, chattar, radiointervjuer, med mera.

Den mediala mansdominansen blev ännu tydligare nu när Frida Stranne själv medverkade. Hon noterade att hon ofta kände sig misslyckad efter sina framträdanden, även när hon hade varit bättre förberedd än sina manliga meddebattörer, och ställde sig frågan vad det kunde bero på. En orsak var att männen alltid fick första frågan och kunde definiera samtalet. En annan var journalisternas presentationer, där männens auktoritet lyftes fram i långa meritförteckningar.

– ”Och så har vi Frida som är statsvetare från Halmstad”. Jag behövde ägna flera minuter till att få publiken att förstå min legitimitet.

Efter debatterna fick hon nedlåtande mail från tittare, och utsattes även för näthat i form av personliga påhopp.

– Som kvinna blir jag alltid ifrågasatt. Vi behöver många fler kvinnor som syns och hörs i media. Vi behöver skapa förebilder för unga tjejer som studerar.


Finansiärer: Ta plats i debatten – annars gör någon annan det!

Anna Maria Fleetwood, rådgivare externa relationer vid Vetenskapsrådet, menar att kunskapen inte kan stanna innanför akademins väggar, den måste ut i samhället. Att kommunicera forskning, att ha en dialog med det omgivande samhället, ser Vetenskapsrådet som en del i processen att skapa excellent forskning.

– Forskare, gör era röster hörda! Det är ni som är experterna på ert område. Om ni inte tar plats i debatten kommer någon annan att göra det.


I nästa avsnitt går vi in på hur man som forskare får medier att nappa på sin nyhet!


Lägg till en kommentar