På spaning efter framtidens forskningskommunikation

Hur kan kommunikation om forskning anpassas bättre för dagens förutsättningar? Det har undersökts i EU-projektet RETHINK, där VA har varit svensk nod. Projektet, som nu avslutas efter tre år, har tagit fram en rad resurser och rekommendationer för att stärka forskningskommunikationen i Europa.

I början av projektet sattes så kallade “Rethinkerspaces” upp i sju europeiska länder med personer som på olika sätt kommunicerar om forskning eller möjliggör forskningskommunikation. Grupperna fungerade som mötesplatser och testbäddar för diskussion om forskningskommunikation. Träffarna skedde på samma sätt runt om i Europa och har varit en viktig källa till information i projektet. 

– Att forskningsbaserad kunskap får genomslag hos beslutsfattare och kommer till användning är i förlängningen en demokratifråga. Genom att föra ihop forskningskommunikatörer och forskare har vi kunnat använda båda gruppernas kompetens för att ‘tänka om’ hur vi mer effektivt kan kommunicera om forskning, säger Anna Maria Fleetwood, senior rådgivare, externa relationer på Vetenskapsrådet och medlem i Sveriges Rethinkerspace.

Rethink har tagit sin utgångspunkt i två större förändringar den senaste tiden:

  1. Omställningen till ett digitalt kommunikationslandskap där information flödar snabbare och genom betydligt fler kanaler än tidigare.
  2. Rörelsen mot öppen vetenskap där gränserna mellan forskning och samhälle mjukas upp och förs närmare varandra. 

– Mitt under projektet bröt covid-19-pandemin ut och blev ett talande exempel på svårigheterna med att kommunicera forskning när det florerar mycket information och många tolkningar av samma faktaunderlag, säger Gustav Bohlin, utredare på Vetenskap & Allmänhet och projektledare för Rethink.

För att bättre förstå hur dessa utmaningar påverkar förutsättningarna för dagens forskningskommunikation har projektet bland annat studerat hur forskningskommunikationslandskapet ser ut. Vem kommunicerar vad till vem? Hur sker kommunikationen och med vilka syften? Resultaten visar att forskningskommunikation bedrivs av många olika grupper som skiljer sig åt, både mellan länder och beroende på vilken fråga det handlar om. Kommunikationen sker på en mängd olika plattformar och med olika format. Projektet har utvecklat ett interaktivt ramverk som illustrerar hur kommunikationsvägarna kan se ut för olika frågor.

Ett annat tema i projektet är hur människor skapar mening om komplexa frågor med vetenskaplig grund, som coronapandemin. Intervjuer med medborgare i sju europeiska länder visar att vårt meningsskapande om covid-19 inte kan förklaras med vilken fakta vi har tillgång till, utan till stor del beror på vilka personliga förutsättningar (sociala kontakter, personliga erfarenheter eller världsbild) som vi tolkar informationen genom. 

Projektet har också utforskat olika roller och strategier som forskare och kommunikatörer kan anta för att nå olika grupper eller uppnå olika syften, liksom vilka incitamentstrukturer som möjliggör eller hindrar kommunikation. För kommunikatörer har Rethink utmynnat i en best practice-guide som baseras på sex dygder. Rethink har även tagit fram en training navigator med användbara verktyg och resurser för kurser och utbildningar i forskningskommunikation. 

20 konkreta rekommendationer riktar sig mot beslutsfattare, lärosäten/forskningsinstitutioner respektive forskningskommunikatörer.

I en debattartikel i tidningen Curie lyfter Vetenskap & Allmänhet tre rekommendationer som särskilt viktiga för Sverige:

  1. Se över strukturen för meritering och utvärdering av forskning. Den tid och kraft som forskare lägger på dialog med omvärlden måste belönas som den centrala samhällsgärning den är. 
  2. Etablera ett nationellt resurscentrum för forskningskommunikation. Detta kan utveckla och erbjuda kurser, fortbildning och riktlinjer till forskare. Samma centrum kan ge evidensbaserat stöd och verktyg till forskare och forskningskommunikatörer och tillgängliggöra ny kunskap på området, och; 
  3. Stöd organisationer som jobbar med dialogbaserad forskningskommunikation. Det främjar mångfald och en mer inkluderande forskningskommunikation för framtiden. 

En del av resultaten av Rethink-projektet sammanfattas i tre korta filmer som ni kan se i Youtube-listan ovan och länkas till nedan.

RETHINK har pågått mellan februari 2019 och mars 2022 och genomförts av tio organisationer i olika europeiska länder. Projektkoordinator är Vrije Universiteit i Amsterdam. Läs mer: RETHINK


Lägg till en kommentar