Journalister och media har stort inflytande på ungdomars och vuxnas attityder och beteenden. Vad som skrivs och hörs i media påverkar människor och massmedia är den i särklass främsta kanalen för de flesta människor att ta del av forskning. Här har även forskningskommunikatörerna en viktig roll för att leda media rätt.

mediaprat
Foto: Forskar Grand Prix

Kommunikation om corona

En studie för att förstå hur människor nås av, och uppfattar information om Covid-19 pandemin i Sverige. Undersökningen omfattar upprepade mätningar av allmänhetens attityder och studier av den faktiska medierapporteringen.

 

Avslutade projekt:

Forskning.Framsyn

En kartläggning och undersökning av kanaler för vetenskapsjournalistik, populärvetenskap och forskningskommunikation i Europa och Sverige.

Forskning och vetenskap i svensk press 1995–2015 (kvantitativ innehållsanalys)

I rapporten redovisas hur bevakningen av forskning ser ut i svensk dagspress. Den typiska artikeln om forskning i denna studie är en traditionell nyhetsartikel med neutral eller positiv vinkel, som är placerad på lokal- eller inrikessidorna, och handlar om samhällsvetenskap eller medicin. 

Bakom rubrikerna – Intervjuer med 12 journalister om att bevaka forskning

I rapporten intervjuas journalister för att undersöka vad som påverkar deras rapportering av vetenskapsnyheter. Resultaten visar hur flera faktorer spelar in: publikens preferenser, personliga intressen och vad som går att “sälja in” till redaktörer. 

Forskares medverkan på DN Debatt 1992–2015 (VA-rapport 2019:2)

För att undersöka hur, när och i vilka syften forskare medverkar på Dagens Nyheters debattsida DN Debatt , samt vilka aktörer och forskningsområden som syns mest, genomfördes en systematisk kvantitativ innehållsanalys av innehållet.

• Forskningsrapportering i svensk press – en pilotstudie.

Pilotstudien om forskningsrapportering i svensk press som ingår i VA-rapport 2014:3 nedan, har här uppdaterats med nya siffror för åren 2014 och 2015 inför ett seminarium om vetenskapsjournalistik i november 2015.

• Fusk och förtroende – om mediers forskningsrapportering och förtroendet för forskning (VA-rapport 2014:3)

Kortrapport 1 – Förfuskat förtroende? – en medieanalys
I denna kortrapport presenteras de huvudsakliga resultaten från VA-rapport 2014:3 ovan.

Denna finns även på engelska: Misconduct and confidence – a media analysis

• Journalisters attityder till vetenskap och forskare:

VA har genomfört undersökningar av journalisters attityder till vetenskap och journalisters syn på forskning, liksom en analys av det vetenskapliga innehållet i pressenÅr 2005 telefonintervjuades 550 journalister inom alla typer av medier och med alla slags inriktningar. Parallellt analyserades det vetenskapligt relaterade, eller påstått vetenskapligt relaterade, innehållet i ett urval dagstidningar, ungdomsmagasin och familjemagasin. Genom ett samarbete med Göteborgs universitet ställdes vintern 2005-2006 som en ytterligare fördjupning ett urval frågor om vetenskap och forskare till 1 854 journalister.

Vid en workshop med journaliststudenter och doktorander i november 2005 bearbetades frågor om vad som händer när vetenskap och journalistik möts.
Referat: What happens in the meeting between scientists and journalists – report from a workshop

 

Senaste om detta:


| Vetenskap & Allmänhet

Dåliga nyheter bättre än inga nyheter – högre förtroende för forskning hos flitiga tidningsläsare

Pressmeddelande 140623

Minskar allmänhetens förtroende för forskning och forskare till följd av medias rapportering om forskningsfusk? En ny undersökning av Vetenskap & Allmänhet, VA, och SOM-institutet vid Göteborgs universitet tyder på att så inte är fallet. Däremot har de som regelbundet tar del av nyheter i morgontidningar eller tv-sändningar en mer positiv bild av forskning.

Läs vidare

| Vetenskap & Allmänhet

What happens in the meeting between scientists and journalists

Report from a Stockholm workshop

The boundary effect is a condition of altered friction and turbulence which occurs in the region where the atmosphere meets the ground. The workshop “Boundary Effect: What happens in the meeting between scientists and journalists” held in Stockholm on Nov 9 2005, explored whether there might be an analogous set of rules that only apply at the interface of science and journalism. If so, how do conditions in this “know-man’s-land” affect science, the media and ultimately society as a whole?

Läs vidare