Varje år sedan 2009 har tusentals svenska elever i alla åldrar hjälpt forskare med riktig forskning i ForskarFredags massexperiment.

riskforsoket
ForskarFredags massexperiment 2012 Riskbilden, där elever hjälpte forskaren Erika Wall att undersöka vilka platser, situationer och föremål barn och ungdomar uppfattar som mest riskfyllda.

I massexperimenten får svenska elever hjälpa forskare med riktig forskning. Tack vare eleverna kan forskarna samla in mycket mer data än de hade klarat på egen hand. Och lärarna får tillgång till forskningsbaserat material att använda i undervisningen, på ett sätt som passar skolans ämnesplaner.

Massexperimenten skapar värdefulla kontakter mellan forskare och skolan, ger elever insikt i vetenskaplig metod och bidrar till förståelse för hur forskning fungerar. VA samordnar massexperimenten som en del av den årliga vetenskapsfesten ForskarFredag. Skolor över hela Sverige inbjuds att delta.

Läs om det senaste massexperimentet HÄR

Antal elever som deltagit i ForskarFredags olika massexperiment sedan 2009.

Varje år gör VA en utlysning och ber forskare skicka in förslag till massexperiment. Massexperimentet väljs ut bland annat för att kunna passa in i skolans kursplaner, men framför allt för att det ska bli en rolig och intressant upplevelse för lärarna och eleverna som är med. VA och forskarna hjälps sedan åt att utforma experimentet så att det passar för elever. En lärarhandledning med instruktioner och bakgrundsmaterial tas fram av VA och forskarna gemensamt. När analyserna är klara sammanställer forskarna och VA resultaten i en populärvetenskaplig rapport som publiceras på webben. 2018 och 2019 riktar sig massexperimenten även till en intresserad allmänhet.

Massexperimenten har handlat om en mängd olika ämnen och får ofta stor uppmärksamhet i medierna.

Medborgarforskning

Massexperimenten är ett exempel på medborgarforskning, eller citizen science där forskare och icke-forskare tar fram ny kunskap tillsammans. Ofta handlar det om att icke-forskare hjälper forskare samla in eller klassificera stora mängder data. Det kan till exempel vara att räkna pingviner på fotografier, bedöma formen på galaxer, transkribera gammal handskrift eller att rapportera in växt- eller djurarter som man hittar i naturen. Många olika projekt går att delta i via webben.

Sugen på att forska? Här i Sverige finns flera olika medborgarforskningsprojekt som är öppna för alla intresserade.

I Artportalen kan du till exempel söka bland miljontals observationer av svenska växter, djur och svampar, och bidra med egna observationer. Naturens kalender samlar in observationer om bland annat bin, fåglar och växter. Internationellt sett är Zooniverse världens största plattform för medborgarforskningsprojekt. Här är det möjligt att hitta forskningsfrågor som passar många olika intressen.

Informationsbroschyr om våra massexperiment på engelska finns här.

VA är också med i projektet ARCS – Arenor för samverkan via medborgarforskning, läs mer om det här.

För mer info kontakta Fredrik Brounéus på VA

Senaste om våra massexperiment:


| Vetenskap & Allmänhet

Lettisk medborgarforskning med miljöfokus – ny rapport

Medborgarforskning i Lettland kan handla om allt från fågelobservationer till nedskräpning. Forskare tar hjälp av allmänheten bland annat för att få tillgång till stora datamängder och i utbildningssyfte. Dessa är några av slutsatserna i ett nordiskt-baltiskt samarbetsprojekt, SciDoors där Vetenskap & allmänhet, VA deltagit som partner.

Läs vidare

| Vetenskap & Allmänhet

Sakliga cyklar och berörande bostadslappar – elever har kartlagt Sveriges anslagstavlor

Pressmeddelande 170503

Vad finns på svenska anslagstavlor nuförtiden? Tack vare hjälp från 1 500 elever kan forskare vid Göteborgs, Stockholms och Örebro universitet svara på den frågan. Cykelannonser är korthuggna och sakliga, bostadsannonser mer personliga. Utländska språk används både för information och dekoration. Och de klassiska rivlapparna är fortfarande populära, trots smarta mobiltelefoner.

Läs vidare

| Vetenskap & Allmänhet

Sakliga cyklar och berörande bostadslappar – elever har kartlagt Sveriges anslagstavlor

Vad finns på svenska anslagstavlor nuförtiden? Tack vare hjälp från 1 500 elever kan forskare vid Göteborgs, Stockholms och Örebro universitet svara på den frågan. Cykelannonser är korthuggna och sakliga, bostadsannonser mer personliga. Utländska språk används både för information och dekoration. Och de klassiska rivlapparna är fortfarande populära, trots smarta mobiltelefoner.

Läs vidare

| Vetenskap & Allmänhet

Efterlyses: Skolelever till banbrytande forskningsprojekt

Vi möter den utanför mataffären, vid busshållplatsen, i simhallen. Anslagstavlan – fylld av handskrivna lappar, budskap, affischer. Men vad fyller den analoga anslagstavlan för funktion i dessa digitala tider? Vem säger vad? Och varför? Forskare söker nu hjälp från skolelever att kartlägga innehållet på anslagstavlor runtom i Sverige.

Läs vidare

| Helen Garrison

Building bridges in science communication. Report on VA’s experiences at PCST in Turkey

Istanbul was the host city for the 14th global PCST science communication conference that took place between 26 and 28 April 2016. The conference gathered some 300 delegates from 40 countries to discuss a wide range of issues in science communication practice, training and research. This year VA (Public & Science) contributed three engaging sessions to the programme on citizen science, factors influencing public confidence in science and ways of influencing Horizon2020, respectively.

Läs vidare

| Helen Garrison

Swedish pupils’ buried tea bags help to advance climate research

Last year, Swedish school pupils helped scientists to bury over three thousand tea bags in the countryside. The Tea Bag Experiment is a mass experiment to investigate soil decomposition rates in different parts of the country and how the process is being affected by climate change. The results have now been published and show that the first phase of decomposition is particularly affected by a warmer climate.

Läs vidare