VAD ÄR EGENTLIGEN STAMCELLER?

Varje individs kropp består av olika sorters celler. Vissa av cellerna är specialiserade medan andra är odifferentierade. Odifferentierade celler, som även kan bilda specialiserade celler, kallas stamceller. Det finns många olika slags stamceller, men alla har vissa gemensamma egenskaper:

  • Stamceller är inte differentierade, men kan differentiera och bilda specialiserade celltyper.
  • Om stamceller delar sig kan dottercellerna bli antingen stamceller eller specialiserade celltyper, som muskelceller, nervceller, blodceller, skelettceller m.m.
  • Stamceller har förmåga att antingen bilda en mängd olika celltyper (pluripotens) eller bara celler från en cellfamilj (multipotens). De två mest kända typerna av stamceller är pluripotenta embryonala stamceller å ena sidan och multipotenta adulta stamceller å andra sidan.

FÖR- OCH NACKDELAR MED STAMCELLSFORSKNING

Forskare hoppas kunna använda stamceller för att odla celler, vävnader och till och med hela organ i laboratorium, så att skadade organ och celler kan ersättas. Det skulle kunna leda till behandlingsmetoder och botemedel mot sjukdomstillstånd som Parkinsons, diabetes och hjärtproblem. Men mer forskning är nödvändig innan dessa visioner kan realiseras, eftersom stamceller också kan omvandlas till oönskade celler. Exempelvis kan de bli cancerceller, eller bilda benceller i stället för kärlceller i ett hjärta som behandlas. Motståndare till stamcellsforskning har även etiska och moraliska invändningar. De menar att människoliv utsläcks för vetenskapen, eftersom forskare ibland förstör embryon för att få stamceller. Därför görs mer forskning på adulta stamceller, som kan hittas exempelvis i benmärg och därmed är mindre kontroversiella.

AKTUELL STAMCELLSTERAPI

I dag är det bara stamceller från benmärg som rutinmässigt används inom terapi (som behandling). De sätts in för att behandla olika blodsjukdomar, som leukemi, eller efter en hjärtinfarkt. Stamceller extraheras från benmärgen, renas och injiceras i hjärtats kranskärl. Där stimulerar de bildandet av nya blodkärl och motverkar att fler hjärtmuskelceller dör. Olika studier har visat på nya framgångsrika former av terapi, i vissa fall baserade på andra sorters adulta stamceller.

NY FORSKNING

Eftersom användande av embryonala stamceller är begränsat i lag i de flesta länder försöker forskare ta andra adulta celler, som hudceller eller fettceller, och förvandla dem till odifferentierade celler som kan skapa andra sorters celler. Cellerna kallas (protein-)inducerade pluripotenta stamceller ((p)iPS) och är snarlika embryonala stamceller. Dock kvarstår vissa problem med att använda pluripotenta stamceller, eftersom det är svårt att säkerställa att cellerna differentierar till rätt sorts celltyp. Mer forskning behövs för att öka förståelsen av differentieringsprocessen.

Bild: Wikipedia – ”Human embryonic stem cell colony on mouse embryonic fibroblast feeder layer”.