I alla tider har forskare kommunicerat sin forskning. På senare år har dock vikten av samverkan, öppen vetenskap och forskningens genomslag alltmer betonats.
Forskare i Sverige är positiva till att kommunicera med omvärlden, men möter en hel del svårigheter i det arbetet. Det visar en enkätundersökning med 3 700 forskare, som presenterades och diskuterades vid ett välbesökt dialogseminarium den 25 september i Stockholm. Doktorandutbildningar i kommunikation och närmare samarbete mellan forskare och kommunikatörer var några förslag till lösningar vid seminariet.
Sveriges forskare vill kommunicera mer med sin omvärld. Tyvärr finns både yttre och inre hinder som sätter käppar i hjulen. Det visar en enkätundersökning med närmare 3 700 svenska forskare. Undersökningen är den hittills största i sitt slag.
I vilken utsträckning vill forskare kommunicera med det omgivande samhället? Vilka hinder upplever de och vilka typer av stöd skulle de vara hjälpta av? Känner de till, och hur ser de på, utvecklingen mot öppen vetenskap? I veckan går en enkät om kommunikation och öppen vetenskap ut till en stor andel av forskarna vid Sveriges universitet och högskolor.
Förutom våra mer utåtriktade dialogaktiviteter gör Vetenskap & Allmänhet också egna undersökningar i gränslandet mellan forskning och samhälle. Sedan 2002 har vi släppt ett 90-tal VA-rapporter i vår egen publikationsserie. Med hjälp av bland annat intervjuer, enkäter och fokusgrupper har vi genom åren undersökt flera olika samhällsgruppers syn på vetenskap och dialog.
Forskningskommunikation är viktigt för forskare och uppmuntras av deras kollegor. Men det är svårt att hitta tid för kommunikation och det ses inte som särskilt meriterande. Det framkom vid ett seminarium på Vetenskapsrådet den 23 mars då en ny rapport om forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap presenterades och diskuterades.
Denna webbplats är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-DelaLika Användarvillkor Integritetspolicy.