Krönika tidigare publicerad i Naturvetaren nr 3/2022
Hösten breder ut sig. Soliga dagar följs av ostadigare väder. En krisvinter sägs vänta. Det är onekligen lätt att känna sig orkeslös och tom på energi.
Pågår det en kamp om kunskap i Sverige? Påverkas uppfattningen om forskning när olika budskap sprids från många håll? Hur kan vi stärka forskningskommunikationen i Sverige? Det är några frågor som diskuterades i två samtal den 1 juni, som båda går att se i efterhand.
”Forskning om forskningskommunikation har inte samma position som andra forskningsfält och det är dags att ändra på det”. Så inledde Jan-Ingvar Jönsson, rektor vid Linköpings universitet, seminariet på webben den 28 september 2020.
Hur når universitetens kunskap ut i samhället, hur presenterar den och hur tas den emot? Forskning om hur forskning kommuniceras ökar internationellt, men i Sverige är forskarna på området få. Hur kan forskningsfältet utvecklas i Sverige? Dessa frågor lyfter Vetenskapsrådet, Vetenskap & Allmänhet och Linköpings universitet vid ett seminarium med forskare inom fältet och andra intresserade.
Forskning om forskningskommunikation är ett relativt ungt och växande område med en existerande internationell infrastruktur i form av vetenskapliga tidskrifter, nätverk och regelbundna konferenser. Denna rapport kartlägger den forskning som bedrivs om forskningskommunikation i Sverige.
Forskningskommunikation är ett ungt men växande forskningsområde. Än så länge finns få forskare i Sverige. De senaste tio åren har bara 23 artiklar publicerats i områdets tre viktigaste tidskrifter av forskare i Sverige. Det visar en ny översiktlig kartläggning gjord av Vetenskap & Allmänhet på uppdrag av Vetenskapsrådet.
Allmänheten saknar i stor utsträckning uppfattning om humanistisk forskning. Det tycks vara betydligt lättare att relatera till forskning inom medicin eller naturvetenskap. Det visar undersökningar genomförda av föreningen Vetenskap & Allmänhet, som i ett gästinlägg på Humtankbloggen närmare presenterar flera av de studier som den senaste tiden uppmärksammats i samhällsdebatten. Författarna ställer också frågan om den diffusa bilden av humanistisk forskning riskerar att minska samhällets stöd för humanioraforskning.
I alla tider har forskare kommunicerat sin forskning. På senare år har dock vikten av samverkan, öppen vetenskap och forskningens genomslag alltmer betonats.
Forskare i Sverige är positiva till att kommunicera med omvärlden, men möter en hel del svårigheter i det arbetet. Det visar en enkätundersökning med 3 700 forskare, som presenterades och diskuterades vid ett välbesökt dialogseminarium den 25 september i Stockholm. Doktorandutbildningar i kommunikation och närmare samarbete mellan forskare och kommunikatörer var några förslag till lösningar vid seminariet.