VA:s utredare Gustav Bohlin gästade den nystartade podden ”Ett hum om” och pratade om förtroende, forskning och humaniora med avstamp i vår rapport Varför så dålig hum om humaniora.
En tydligt beskriven samhällsnytta sägs vara viktigt för att människor ska kunna känna förtroende för forskning. Men det verkar spela mindre roll och kan till och med ha motsatt effekt. Det visar Vetenskap & Allmänhets nya studie om svenskars syn på forskning i humaniora.
Under pandemiåret 2020 riktades samhällets strålkastare mot vetenskapen på ett helt nytt sätt. Men rampljuset tycks inte ha påverkat allmänhetens förtroende nämnvärt, vare sig för forskning eller forskare. Det visar resultaten i en ny undersökning från Vetenskap & Allmänhet.
Under pandemiåret 2020 riktades samhällets strålkastare mot vetenskapen på ett helt nytt sätt. Men rampljuset tycks inte ha påverkat allmänhetens förtroende nämnvärt, vare sig för forskning eller forskare. Det visar resultaten i en ny rapport från Vetenskap & Allmänhet.
Svenska folket har fortsatt högt förtroende för lärosäten och forskare. Samtidigt finns tydliga tecken på en pågående polarisering, där skillnaden i förtroende ökar mellan olika grupper i befolkningen. Det framgår av en ny rapport från Vetenskap & Allmänhet.
Svenska folket har fortsatt högt förtroende för lärosäten och forskare. Samtidigt finns tydliga tecken på en pågående polarisering, där skillnaden i förtroende ökar mellan olika grupper i befolkningen. Det framgår av en ny rapport från Vetenskap & Allmänhet.
Allmänheten saknar i stor utsträckning uppfattning om humanistisk forskning. Det tycks vara betydligt lättare att relatera till forskning inom medicin eller naturvetenskap. Det visar undersökningar genomförda av föreningen Vetenskap & Allmänhet, som i ett gästinlägg på Humtankbloggen närmare presenterar flera av de studier som den senaste tiden uppmärksammats i samhällsdebatten. Författarna ställer också frågan om den diffusa bilden av humanistisk forskning riskerar att minska samhällets stöd för humanioraforskning.