Medicin och naturvetenskap syns på vetenskapssidorna, medan humaniora avhandlas i tidningens kulturdel. Och mer än två tredjedelar av dem som kommer till tals i artiklarna är män. Det visar Vetenskap & Allmänhets nya studie av hur svensk press rapporterar om forskning.
Medicin och naturvetenskap syns på vetenskapssidorna, medan humaniora avhandlas i tidningens kulturdel. Och mer än två tredjedelar av dem som kommer till tals i artiklarna är män. Det visar Vetenskap & Allmänhets nya studie av hur svensk press rapporterar om forskning.
Svenska folket har ett stabilt förtroende för landets universitet. Och förtroendet för forskare noterar en ny rekordnivå. Men det finns stora skillnader mellan olika grupper, där det inte minst tycks finnas ett viktigt samband med politiska åsikter. Det visar en ny rapport från Vetenskap & Allmänhet.
Kost, klimat och invandring. Det är tre forskningsområden som får blodet att svalla hos publiken, enligt svenska vetenskapsjournalister. I en ny VA-rapport intervjuas tolv journalister om vad som påverkar deras rapportering av vetenskap och forskning.
Kost, klimat och invandring. Det är tre forskningsområden som får blodet att svalla hos publiken, enligt svenska vetenskapsjournalister. I en ny rapport intervjuas tolv journalister om utmaningar och drivkrafter i yrket, och vad som påverkar deras rapportering.
Naturvetenskap är ofta normen när forskning beskrivs i populärkultur. Enligt en studie från Vetenskap & Allmänhet har förtroendet för humaniora som forskningsområde länge varit lågt – främst för att folk saknar uppfattning om ämnet.
Syftet med vårt inlägg var att uppmuntra fler att delta i samhällsdebatten. Det är vår förhoppning att Bo Rothstein och andra forskare som besitter gedigen erfarenhet av att debattera, kan bidra som mentorer och inspiratörer, skriver Cissi Billgren Askwall och Anna Maria Jönsson. Läs mer
Denna webbplats är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-DelaLika Användarvillkor Integritetspolicy.