Svenska folket har fortsatt högt förtroende för lärosäten och forskare. Samtidigt finns tydliga tecken på en pågående polarisering, där skillnaden i förtroende ökar mellan olika grupper i befolkningen. Det framgår av en ny rapport från Vetenskap & Allmänhet.
Fake news, kunskapsresistens och alternativa fakta – visst finns det utmaningar för vetenskapen. Men i Sverige ökar intresset för forskning, och människors förtroende för forskare är både stabilt och högt. Det visar årets VA-barometer, som presenterades den 12 december 2019 på Nobelmuseet i Stockholm.
Allmänheten saknar i stor utsträckning uppfattning om humanistisk forskning. Det tycks vara betydligt lättare att relatera till forskning inom medicin eller naturvetenskap. Det visar undersökningar genomförda av föreningen Vetenskap & Allmänhet, som i ett gästinlägg på Humtankbloggen närmare presenterar flera av de studier som den senaste tiden uppmärksammats i samhällsdebatten. Författarna ställer också frågan om den diffusa bilden av humanistisk forskning riskerar att minska samhällets stöd för humanioraforskning.
Medicin och naturvetenskap syns på vetenskapssidorna, medan humaniora avhandlas i tidningens kulturdel. Och mer än två tredjedelar av dem som kommer till tals i artiklarna är män. Det visar Vetenskap & Allmänhets nya studie av hur svensk press rapporterar om forskning.
Medicin och naturvetenskap syns på vetenskapssidorna, medan humaniora avhandlas i tidningens kulturdel. Och mer än två tredjedelar av dem som kommer till tals i artiklarna är män. Det visar Vetenskap & Allmänhets nya studie av hur svensk press rapporterar om forskning.
Svenska folket har ett stabilt förtroende för landets universitet. Och förtroendet för forskare noterar en ny rekordnivå. Men det finns stora skillnader mellan olika grupper, där det inte minst tycks finnas ett viktigt samband med politiska åsikter. Det visar en ny rapport från Vetenskap & Allmänhet.
Denna webbplats är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-DelaLika Användarvillkor Integritetspolicy.