En tydligt beskriven samhällsnytta sägs vara viktigt för att människor ska kunna känna förtroende för forskning. Men det verkar spela mindre roll och kan till och med ha motsatt effekt. Det visar Vetenskap & Allmänhets nya studie om svenskars syn på forskning i humaniora.
Aldrig förr har så många svenskar haft så starkt förtroende för forskare vid universitet och högskolor. Det visar årets VA-barometer som lanserades på Nobelprismuseet i Stockholm den 14 december. Detta är den tjugonde barometern som publicerats sedan starten 2002.
Under pandemiåret 2020 riktades samhällets strålkastare mot vetenskapen på ett helt nytt sätt. Men rampljuset tycks inte ha påverkat allmänhetens förtroende nämnvärt, vare sig för forskning eller forskare. Det visar resultaten i en ny undersökning från Vetenskap & Allmänhet.
Under pandemiåret 2020 riktades samhällets strålkastare mot vetenskapen på ett helt nytt sätt. Men rampljuset tycks inte ha påverkat allmänhetens förtroende nämnvärt, vare sig för forskning eller forskare. Det visar resultaten i en ny rapport från Vetenskap & Allmänhet.
Nio av tio svenskar har stort förtroende för forskare. Mer än hälften anser att man i Sverige tar lagom hänsyn till forskning vid politiska beslut i hanteringen av coronapandemin. Det visar årets VA-barometer, som presenterades vid ett direktsänt webbinarium måndagen den 14 december.
Svenskarnas förtroende för både forskning och forskare har stärkts. Nio av tio har stort förtroende för forskare, medan knappt hälften har motsvarande förtroende för nyhetsjournalister. Mer än hälften anser att man i Sverige tar lagom hänsyn till forskning vid politiska beslut i hanteringen av coronapandemin. Det visar årets VA-barometer.
Denna webbplats är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-DelaLika Användarvillkor Integritetspolicy.