Svenska folket har ett stabilt förtroende för landets universitet. Och förtroendet för forskare noterar en ny rekordnivå. Men det finns stora skillnader mellan olika grupper, där det inte minst tycks finnas ett viktigt samband med politiska åsikter. Det visar en ny rapport från Vetenskap & Allmänhet.
Kost, klimat och invandring. Det är tre forskningsområden som får blodet att svalla hos publiken, enligt svenska vetenskapsjournalister. I en ny VA-rapport intervjuas tolv journalister om vad som påverkar deras rapportering av vetenskap och forskning.
Kost, klimat och invandring. Det är tre forskningsområden som får blodet att svalla hos publiken, enligt svenska vetenskapsjournalister. I en ny rapport intervjuas tolv journalister om utmaningar och drivkrafter i yrket, och vad som påverkar deras rapportering.
Naturvetenskap är ofta normen när forskning beskrivs i populärkultur. Enligt en studie från Vetenskap & Allmänhet har förtroendet för humaniora som forskningsområde länge varit lågt – främst för att folk saknar uppfattning om ämnet.
Syftet med vårt inlägg var att uppmuntra fler att delta i samhällsdebatten. Det är vår förhoppning att Bo Rothstein och andra forskare som besitter gedigen erfarenhet av att debattera, kan bidra som mentorer och inspiratörer, skriver Cissi Billgren Askwall och Anna Maria Jönsson. Läs mer
Vår nya rapport om forskares medverkan på DN Debatt visar bland annat att den manliga dominansen är stor. Vi vill därför uppmana kvinnliga forskare och forskare från mindre lärosäten runtom i landet att i större utsträckning ge sig in i samhällsdebatten, skriver Cissi Billgren Askwall och Anna Maria Jönsson.
Manliga forskare, stora universitet och samhällsvetenskap är vad som syns mest på Dagens Nyheters debattsida DN Debatt – ett av Sveriges viktigaste debattforum. Det visar en ny rapport från Vetenskap & Allmänhet som publiceras i dag.
Denna webbplats är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-DelaLika Användarvillkor Integritetspolicy.