Forskare uppfattas som mer samstämmiga när det gäller hanteringen av coronapandemin i Sverige. Tonen i nyhetsrapporteringen upplevs som mer alarmistisk än i februari. Det visar den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets pågående undersökning av kommunikationen om corona i Sverige.
Hur ser barn och ungdomar ser på kunskap i och utanför skolan? Det handlar Generation Ekvation – En rapport om barn och ungas attityder till skola, skolämnen och lärande i Sverige om, en ny IVA-rapport som är framtagen i samarbete med Vetenskap & Allmänhet.
Vad är bioekonomi och vad associerar du till hållbart mode? Det var några av frågorna som vi ställde till de nio deltagarna i den första fokusgruppen inom ramen för EU-projektet Allthings.BioPRO.
På årsdagen av att Covid19-smittan officiellt förklarades som en pandemi publicerar Institutet för Mediestudier en rapport om hur svensk journalistik har hanterat pandemibevakningen. VA har bidragit med ett kapitel, där resultat från den pågående studien av kommunikationen om corona presenteras.
Förtroendet för myndighetspersoner som uttalar sig om coronaviruset når sitt lägsta värde sedan pandemin startade. Journalister uppfattas vara mindre samstämmiga än tidigare när det gäller hanteringen av pandemin. Det visar den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets pågående undersökning av kommunikationen om corona i Sverige.
Är din organisation nyfiken på att anordna aktiviteter under ForskarFredag den 24-25 september 2021, eller vill ni kanske arrangera en deltävling i Forskar Grand Prix? Välkomna att delta i ForskarFredags kick-off den 18-19 mars!
“Vårt inlägg handlar inte om uppgivenhet, inte heller om blind tillit till att någon annan ska lösa problemet. Det handlar om hopp och en uppmaning till att vi ska bli fler som kämpar tillsammans.”
The Covid-19 crisis has changed science communication practices. Research is being communicated more widely and increasingly across new media platforms. An overview of good European practices is given in Communicating Science in Times of Covid-19, including a contribution from VA (Public & Science).
En framtid där vi inte kan använda antibiotika på samma vis som i dag behöver inte innebära ett undergångsscenario eller en nattsvart dystopi. Dock måste samhällets alla sektorer förbereda sig för denna framtid i god tid. Det är förberedelser som vi alla kan – och behöver – delta i.
Den växande antibiotikaresistensen är en av vår tids stora utmaningar. Men om vi förbereder oss i tid, behöver den postantibiotiska framtiden inte bli en nattsvart dystopi. Det menar forskare vid Lunds universitet i den populärvetenskapliga antologin “Efter antibiotika” som publiceras idag, i samarbete med Vetenskap & Allmänhet.
Denna webbplats är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-DelaLika Användarvillkor Integritetspolicy.