Jag har just varit på ett två dagars symposium i ett vårligt Bristol, England. Mycket spännande – jag är full av intryck – men också tröttsamt. Jag trodde att jag var hyfsat haj på engelska, men att försöka hänga med vad som sägs i en församling där så gott som alla är infödda britter är faktiskt inte helt lätt. Därför var det lite trösterikt att läsa artikeln Engelskan har rymt hemifrån i det senaste numret av Forskning och Framsteg. Där konstateras till exempel att det är de infödda som skapar problem:

Läs mer

Som jag tidigare nämnt handlar det väldigt mycket om klimat i Danmark just nu. Konferenser och andra aktiviteter duggar tätt under året inför toppmötet i december. Men också i andra länder laddas det förstås inför toppmötet. Läs mer

Via Alltiallon hittade jag nu på morgonen Lärarnas Riksförbunds yttrande över betänkandet ”En hållbar lärarutbildning”. Man kan läsa en kort sammanfattning (pdf) av vad de tycker, eller hela remissvaret (pdf) . Bland annat anser LR att satsningen på forskningsanknytning är bra, men de föreslår en alternativ utformning av utbildningen för att ge större ämnesdjup för åk4-6-lärare. Jag skrev om vårt remissvar i fredags. Läs mer

På gårdagens DN Debatt skriver professorn i teoretisk ekologi Torbjörn Fagerström att grödor som skulle gynna miljön och livsmedelsförsörjningen i världen inte används till följd av desinformation. Han menar att politikerna fallit undan för organisationer som bedriver skräckpropaganda om genmanipulation trots att det inte finns några vetenskapliga belägg för att genmodifierade grödor skulle vara farliga.

Läs mer

I morse fick jag en ny punkt på min ”lilla lista” som jag skrev om i ett tidigare inlägg – dvs min lista med nyhetshändelser som kanske kan påverka hur människor i allmänhet ser på forskare och forskning. Dagens punkt handlar om den professor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan som anklagas för plagiat i stor omfattning, men fått lov att jobba kvar trots att hans arbetsgivare känt till det hela (se morgonens inslag i Ekot här , artikel från 21 jan i GP här samt en DN-artikel från i juni-08). Läs mer

Åsa Larsson, som är doktorand i arkeologi i Uppsala, skriver på sin blogg Ting och Tankar om nyttan och värdet för forskare av att blogga. Hon påpekar att det skulle behövas både tydligare riktlinjer för vad som menas med ”tredje uppgiften” (som ofta snarast hamnar på fjärde plats eller ännu längre ner) och särskilda pengar att söka för att få utrymme att lägga ner den tid som faktiskt krävs för att utföra den. Men hon ställer också en – kanske provokativ – fråga till andra forskare: Läs mer

Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare, Rifo, fyller 50 år nu i februari. Föreningen är ett forum för kontakt och dialog mellan riksdagsledamöter och forskare. En viktig uppgift är att identifiera och aktualisera frågor som kommer att bli betydelsefulla i riksdagen på grund av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

 

Idén att bilda föreningen föddes under en av de längre studieresor som Tekniska Forskningsrådet arrangerade för riksdagsledamöter och forskare gemensamt under 1950-talet. I en intressant jubileumsskrift beskrivs föreningens långa historia Upplägget är lättläst och okonventionellt – ett dokumenterat  samtal med tidigare och nu aktiva styrelseledamöter varvas med en beskrivning av tidningen Rifo-Nytts skiftande innehåll och korta nedslag både bakåt och framåt (!) i verksamheten över tid.

 

Vetenskap & Allmänhet nämns som ett exempel på att Rifo ger resultat. Det var Rifos dåvarande ordförande Majléne Westerlund Panke som genom sitt arbete i en bioteknikkommitté tydligt såg behovet av att bygga broar mellan allmänhet och forskare, precis som Rifo mellan politiker och forskare. Rifos styrelse var involverat i förarbetet liksom representanter för akademier, fackförbund, folkbildning och industri. 14 organisationer konstituerade VA 2002 . Nu är medlemmarna 61. Undrar hur många de kommer att vara 2052 – och vad vår 50-årsskrift kommer att innehålla?!

Jag har en liten lista där jag skriver upp händelser och nyheter som skulle kunna påverka hur människor i allmänhet ser på forskning och forskare. Den här listan tillkom som ett sätt att minnas tillbaka och i bästa fall hitta tänkbara orsaker till de resultat som vi får i våra opinionsundersökningar. En av de centrala frågorna är vilket förtroende den som svarar har för forskare.

Läs mer

I morgon är det alla hjärtans dag (eller Valentine’s day, om man föredrar det). Då lär det konsumeras stora mängder chokladhjärtan och andra förföriska praliner. För den som känner att mer kunskap om choklad kunde förhöja njutningen rekommenderas bloggen Matmolekyler, där Malin Sandström (som annars bloggar på Vetenskapsnytt) förklarar massor om chokladens fysik. Fysiklektionerna är numrerade 1 och 2, och jag längtar redan efter del 3! Mums!

Ha en hjärtlig helg!

”I en värld där människor är beredda att göra nästan vad som helst för att få mesta möjliga uppmärksamhet känns det skönt att det kan finnas såna försynta, ja nästan lite motvilliga, revolutionärer som du”, sa professor Nils Uddenberg i en födelsedagshylling i morgonens ”Tankar för dagen”.