Grattis Rifo 50 år!

Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare, Rifo, fyller 50 år nu i februari. Föreningen är ett forum för kontakt och dialog mellan riksdagsledamöter och forskare. En viktig uppgift är att identifiera och aktualisera frågor som kommer att bli betydelsefulla i riksdagen på grund av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

 

Idén att bilda föreningen föddes under en av de längre studieresor som Tekniska Forskningsrådet arrangerade för riksdagsledamöter och forskare gemensamt under 1950-talet. I en intressant jubileumsskrift beskrivs föreningens långa historia Upplägget är lättläst och okonventionellt – ett dokumenterat  samtal med tidigare och nu aktiva styrelseledamöter varvas med en beskrivning av tidningen Rifo-Nytts skiftande innehåll och korta nedslag både bakåt och framåt (!) i verksamheten över tid.

 

Vetenskap & Allmänhet nämns som ett exempel på att Rifo ger resultat. Det var Rifos dåvarande ordförande Majléne Westerlund Panke som genom sitt arbete i en bioteknikkommitté tydligt såg behovet av att bygga broar mellan allmänhet och forskare, precis som Rifo mellan politiker och forskare. Rifos styrelse var involverat i förarbetet liksom representanter för akademier, fackförbund, folkbildning och industri. 14 organisationer konstituerade VA 2002 . Nu är medlemmarna 61. Undrar hur många de kommer att vara 2052 – och vad vår 50-årsskrift kommer att innehålla?!


Vilken forskning ska lösa ”bilkrisen”?

Nio av tio svenskar svarade i höstas ja på frågan ”Tror du att forskningen har goda möjligheter att inom tio år bidra till att utveckla mer miljövänliga transporter?” (VA-barometern 2008). Sju av tio menar att det är mycket eller ganska viktigt att vi i Sverige satsar på världsbästa forskning inom transportteknik (VA-rapport 2008:2).

Läs mer


Förtroendet för forskarna

Jag har en liten lista där jag skriver upp händelser och nyheter som skulle kunna påverka hur människor i allmänhet ser på forskning och forskare. Den här listan tillkom som ett sätt att minnas tillbaka och i bästa fall hitta tänkbara orsaker till de resultat som vi får i våra opinionsundersökningar. En av de centrala frågorna är vilket förtroende den som svarar har för forskare.

Läs mer


Alla (choklad)hjärtans dag

I morgon är det alla hjärtans dag (eller Valentine’s day, om man föredrar det). Då lär det konsumeras stora mängder chokladhjärtan och andra förföriska praliner. För den som känner att mer kunskap om choklad kunde förhöja njutningen rekommenderas bloggen Matmolekyler, där Malin Sandström (som annars bloggar på Vetenskapsnytt) förklarar massor om chokladens fysik. Fysiklektionerna är numrerade 1 och 2, och jag längtar redan efter del 3! Mums!

Ha en hjärtlig helg!


Pedagogisk forskning om forskningspedagogik

Lär sig barn egentligen något i skolan när undervisningen går ut på att de ska ”forska” fram sin kunskap själva genom att t.ex. leta på Internet? Det diskuterades i ett inslag i gårdagens Studio Ett i P1. Reportern hade besökt en av Vittras skolor i Solna och pratat med lärare, skolchefen och några elever. Alla var mycket positiva – inklusive barnen själva – och tyckte att barnen lärde sig mycket. Fast när en kille (som själv samlat fakta om muskler) ombads berätta något av det han mindes av sina kamraters presentationer om andra organ i kroppen kom svaret ”minns inget nu, men jag har ju anteckningar”.

Läs mer


”Holistiska” myndigheter behöver också dialog

gårdagens DN debatt skriver utredaren Gerhard Larsson om sin nya utredning av de fyra myndigheterna Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Fiskeriverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Hans förslag går ut på att dessa fyra görs om till tre nya myndigheter som får nya ansvarsområden. Livsmedelsverket och SVA blir en ny ”livsmedelssäkerhetsmyndighet” med ansvar ”från jord till bord”. Jordbruksverket ombildas till en ny myndighet för jordbruk och landsbygdsutveckling och Fiskeriverket tar – om jag tolkar det hela rätt – över en del uppgifter som har med havsmiljö att göra från en rad andra myndigheter och görs om till en ny ”myndighet för förvaltning av havsresurser”.

Läs mer