Utbildning för hållbar utveckling

Igår skrev jag om den danska nationella strategin för NTS. Den kan ses som en del i en annan strategi: ”Uddannelse for bæredygtig udvikling” – en strategi som ska bidra till implementeringen av FNs decennium för utbildning för hållbar utveckling 2005-2014 (läs mer om det på UNESCOs portal). Strategin presenterades på en konferens anordnad av det danska undervisningsministeriet den 4 mars, och kan laddas ner här.

Läs mer


Högt tonläge om GMO

På gårdagens DN Debatt skriver professorn i teoretisk ekologi Torbjörn Fagerström att grödor som skulle gynna miljön och livsmedelsförsörjningen i världen inte används till följd av desinformation. Han menar att politikerna fallit undan för organisationer som bedriver skräckpropaganda om genmanipulation trots att det inte finns några vetenskapliga belägg för att genmodifierade grödor skulle vara farliga.

Läs mer


Man blir smart av fisk

Mina barn älskar SVT-programmet Hjärnkontoret som nyligen börjat sändas igen. Favoritinslaget är den lilla akvariefisken som uppmanar oss tittare att gissa vad sjutton en konstig pryl används till. Tre forskare inom olika fält ger varsin mer eller mindre trovärdig förklaring till hur de använder prylen i sin forskning. Två av dem luras medan den tredje säger som det är. Ibland är det lätt, mestadels ganska klurigt att lista ut vem som har rätt – och ofta klarar barnen utmaningen bättre än jag. Avslutningsvis säger den lilla fisken: ”Man blir smart av fisk”.

Läs mer


God forskningssed

I morse fick jag en ny punkt på min ”lilla lista” som jag skrev om i ett tidigare inlägg – dvs min lista med nyhetshändelser som kanske kan påverka hur människor i allmänhet ser på forskare och forskning. Dagens punkt handlar om den professor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan som anklagas för plagiat i stor omfattning, men fått lov att jobba kvar trots att hans arbetsgivare känt till det hela (se morgonens inslag i Ekot här , artikel från 21 jan i GP här samt en DN-artikel från i juni-08). Läs mer


Värdet för forskarna av dialog om forskningen

Åsa Larsson, som är doktorand i arkeologi i Uppsala, skriver på sin blogg Ting och Tankar om nyttan och värdet för forskare av att blogga. Hon påpekar att det skulle behövas både tydligare riktlinjer för vad som menas med ”tredje uppgiften” (som ofta snarast hamnar på fjärde plats eller ännu längre ner) och särskilda pengar att söka för att få utrymme att lägga ner den tid som faktiskt krävs för att utföra den. Men hon ställer också en – kanske provokativ – fråga till andra forskare: Läs mer


Hot är inte en bra form av kommunikation!

Via Kåre Bremers (rektor vid Stockholms universitet) blogg blev jag igår varse att Vetenskapsrådets ledning i en debattartikel i UNT i helgen sagt ifrån i frågan om de två svenska forskare, Anders Eriksson och Francisco Lacerda, som hotats till tystnad av ett israeliskt företag. Som många säkert redan känner till är skälet till hoten att de två i en vetenskaplig artikel (som förstås genomgått sedvanlig vetenskaplig granskning) visat att den lögndetektor som företaget säljer inte kan fungera. Efter påtryckningar från företaget drog tidskriftsförlaget tillbaka artikeln och publicerade en ursäkt! Företagets advokater har hotat med stämning om Eriksson och Lacerda skriver i ämnet igen. Historien beskrevs i en DN-artikel den 28 januari. Lingvistbloggen har skrivit flera inlägg. Även Nature och Science har uppmärksammat det hela.

Läs mer


Grattis Rifo 50 år!

Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare, Rifo, fyller 50 år nu i februari. Föreningen är ett forum för kontakt och dialog mellan riksdagsledamöter och forskare. En viktig uppgift är att identifiera och aktualisera frågor som kommer att bli betydelsefulla i riksdagen på grund av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

 

Idén att bilda föreningen föddes under en av de längre studieresor som Tekniska Forskningsrådet arrangerade för riksdagsledamöter och forskare gemensamt under 1950-talet. I en intressant jubileumsskrift beskrivs föreningens långa historia Upplägget är lättläst och okonventionellt – ett dokumenterat  samtal med tidigare och nu aktiva styrelseledamöter varvas med en beskrivning av tidningen Rifo-Nytts skiftande innehåll och korta nedslag både bakåt och framåt (!) i verksamheten över tid.

 

Vetenskap & Allmänhet nämns som ett exempel på att Rifo ger resultat. Det var Rifos dåvarande ordförande Majléne Westerlund Panke som genom sitt arbete i en bioteknikkommitté tydligt såg behovet av att bygga broar mellan allmänhet och forskare, precis som Rifo mellan politiker och forskare. Rifos styrelse var involverat i förarbetet liksom representanter för akademier, fackförbund, folkbildning och industri. 14 organisationer konstituerade VA 2002 . Nu är medlemmarna 61. Undrar hur många de kommer att vara 2052 – och vad vår 50-årsskrift kommer att innehålla?!


Vilken forskning ska lösa ”bilkrisen”?

Nio av tio svenskar svarade i höstas ja på frågan ”Tror du att forskningen har goda möjligheter att inom tio år bidra till att utveckla mer miljövänliga transporter?” (VA-barometern 2008). Sju av tio menar att det är mycket eller ganska viktigt att vi i Sverige satsar på världsbästa forskning inom transportteknik (VA-rapport 2008:2).

Läs mer