Alla (choklad)hjärtans dag

I morgon är det alla hjärtans dag (eller Valentine’s day, om man föredrar det). Då lär det konsumeras stora mängder chokladhjärtan och andra förföriska praliner. För den som känner att mer kunskap om choklad kunde förhöja njutningen rekommenderas bloggen Matmolekyler, där Malin Sandström (som annars bloggar på Vetenskapsnytt) förklarar massor om chokladens fysik. Fysiklektionerna är numrerade 1 och 2, och jag längtar redan efter del 3! Mums!

Ha en hjärtlig helg!


Pedagogisk forskning om forskningspedagogik

Lär sig barn egentligen något i skolan när undervisningen går ut på att de ska ”forska” fram sin kunskap själva genom att t.ex. leta på Internet? Det diskuterades i ett inslag i gårdagens Studio Ett i P1. Reportern hade besökt en av Vittras skolor i Solna och pratat med lärare, skolchefen och några elever. Alla var mycket positiva – inklusive barnen själva – och tyckte att barnen lärde sig mycket. Fast när en kille (som själv samlat fakta om muskler) ombads berätta något av det han mindes av sina kamraters presentationer om andra organ i kroppen kom svaret ”minns inget nu, men jag har ju anteckningar”.

Läs mer


Darwin och den långa debatten

I år är det 150 år sedan Darwin gav ut sin ”Om arternas uppkomst”, som presenterar den evolutionsteori som ligger till grund för den biologiska forskningen idag och som är en av de mest omdebatterade böcker som skrivits. På torsdag (12 feb) är det hans 200-åriga födelsedag. Jubileet uppmärksammas på olika håll. Mycket spännande om Darwin finns att läsa i Forskning & Framstegs temanummer (nr 1/2009). I Darwins hemland Storbritannien satsar man stort, se ”Darwin200”.

 

 I fredagens (6 feb) upplaga av programmet ”Människor och Tro” i Sveriges Radios P1 handlade det om Darwin, hans betydelse för vår syn på livet och debatten hans bok orsakade – en debatt som startade för tvåhundra år sedan och fortfarande pågår. Gunnar Broberg, professor i idéhistoria, berättade om Darwins liv och om den dåtida debatten och förklarade att Darwin själv undvek den känsliga frågan om människans plats i evolutionen. I boken skrev han bara en knapp rad om att det i framtiden kommer att bringas ljus över frågan om människans ursprung. ”Det är ganska fantastiskt att det ändå får den effekten, att det nästan blåser omkull hela mänskligheten”, kommenterade Broberg. Darwin trodde förmodligen på en form av design – en avsikt i skapelsen – men han var väldigt försiktig i sina uttalanden om själva ”igångsättandet”.

 

Därefter vidtog ett samtal mellan å ena sidan Birgitta Forsman  docent i forskningsetik som skrivit en alldeles nyutkommen bok om Darwin: Arvet från Darwin – Religion, människa, moral (bokförlaget Fri Tanke), och å andra sidan Tuve Skånberg, direktor för Claphaminstitutet som är en kristen tankesmedja i Stockholm. De diskuterade fel och brister i Darwins teori, vilken plats Bibelns skapelseberättelse bör ha i skolan och om evolutionslära och gudstro kan leva sida vid sida.

 

Det hela var mycket intressant, så jag kan rekommendera att gå in och lyssna på programmet eller ladda ner det i pod-version på SRs hemsida! Tydligen talade Nils Uddenberg om Darwin i P1-programmet  Naturmorgon” också, men det har jag själv inte lyssnat på (än).

 

Sverige är enligt World Values Survey det mest sekulariserade landet i världen. Sifo frågade 2006, på SVTs uppdrag, svenskarna hur de såg på evolutionen. 73% anslöt sig tanken att livet utvecklats i flera steg genom naturligt urval. 9% menade att det måste finnas en intelligent konstruktör och 14% att Gud skapade naturen och människan vid ett särskilt tillfälle.

 

I USA har flera olika undersökningar gjorts. I en undersökning från Gallup där frågorna liknar Sifos menade 44% av amerikanerna att Gud skapade människan i hennes nuvarande form, 36% att människan har utvecklats under översyn av Gud och 14% att människan utvecklats utan inblandning av Gud (siffror från maj 2008).

 

Vi bad i vår undersökning 2006 svenskarna att på en skala från 1 till 5 bedöma hur vetenskapligt ”intelligent design” är. 1= inte alls och 5= i högsta grad. 14% procent angav en fyra eller femma, 59% en etta eller tvåa, på skalan.


”Holistiska” myndigheter behöver också dialog

gårdagens DN debatt skriver utredaren Gerhard Larsson om sin nya utredning av de fyra myndigheterna Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Fiskeriverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Hans förslag går ut på att dessa fyra görs om till tre nya myndigheter som får nya ansvarsområden. Livsmedelsverket och SVA blir en ny ”livsmedelssäkerhetsmyndighet” med ansvar ”från jord till bord”. Jordbruksverket ombildas till en ny myndighet för jordbruk och landsbygdsutveckling och Fiskeriverket tar – om jag tolkar det hela rätt – över en del uppgifter som har med havsmiljö att göra från en rad andra myndigheter och görs om till en ny ”myndighet för förvaltning av havsresurser”.

Läs mer


Fler nobelpristagare som ministrar skulle kanske hjälpa?

Igår hörde jag på nyheterna att Obama har förlorat ytterligare en av sina utsedda ministrar pga grumliga skatteaffärer. Hoppas det inte är Chu, tänkte jag, men det var det inte (se t.ex. DN idag).  För visst är det coolt att Obama utsett en nobelpristagare till energiminister? Steven Chu är fysikprofessor och f.d. chef på Lawrence Berkeley National Laboratory, som han enligt Metro Teknik (som citerar Richard Muller, professor i fysik) ”gjort till en petriskål för forskare med kreativa idéer. Hans fokus är innovation, och han förstår vetenskapen som ligger till grund för det”. Det ska bli spännande att se vad han kommer att betyda för utvecklingen av alternativa bränslen, och hur han hanterar det politiska klimatet.

Det duggar ju inte så tätt av nobelpristagare i Sverige – även om jag vill minnas att Folkpartiet gick till val på att de skulle bli fler – men i väntan på sådana tycker i alla fall jag att det vore kul med en eller annan professor i regeringen. Kanske skulle det öka dialogen mellan politik och vetenskap och öka förståelsen av varandras förutsättningar och drivkrafter?

Ökad dialog skulle behövas – det såg vi i vår studie av politikers syn på och kontakter med forskare 2006, och det har vi diskuterat vid flera seminarier i bl.a. Almedalen sedan dess (referat finns på VAs hemsida, länken ovan). Men jag kan inte minnas att någon vid dessa tillfällen föreslagit fler nobelpristagare bland ministrarna som en åtgärd…!


Klimatdebatt och framtidstro

 I gårdagens SvD gick Susanna Baltscheffsky igenom några frågor kring klimatförändringar. Torrt och sakligt, till skillnad från en del andra inlägg i den debatt som tycks ha fått förnyad mediesynlighet på sistone – den om uppvärmningen över huvud taget äger rum och om vi människor påverkar den. Det finns förvisso både bra och mindre bra inslag i den debatten.

Läs mer