Värdet för forskarna av dialog om forskningen

Åsa Larsson, som är doktorand i arkeologi i Uppsala, skriver på sin blogg Ting och Tankar om nyttan och värdet för forskare av att blogga. Hon påpekar att det skulle behövas både tydligare riktlinjer för vad som menas med ”tredje uppgiften” (som ofta snarast hamnar på fjärde plats eller ännu längre ner) och särskilda pengar att söka för att få utrymme att lägga ner den tid som faktiskt krävs för att utföra den. Men hon ställer också en – kanske provokativ – fråga till andra forskare: Läs mer


Hot är inte en bra form av kommunikation!

Via Kåre Bremers (rektor vid Stockholms universitet) blogg blev jag igår varse att Vetenskapsrådets ledning i en debattartikel i UNT i helgen sagt ifrån i frågan om de två svenska forskare, Anders Eriksson och Francisco Lacerda, som hotats till tystnad av ett israeliskt företag. Som många säkert redan känner till är skälet till hoten att de två i en vetenskaplig artikel (som förstås genomgått sedvanlig vetenskaplig granskning) visat att den lögndetektor som företaget säljer inte kan fungera. Efter påtryckningar från företaget drog tidskriftsförlaget tillbaka artikeln och publicerade en ursäkt! Företagets advokater har hotat med stämning om Eriksson och Lacerda skriver i ämnet igen. Historien beskrevs i en DN-artikel den 28 januari. Lingvistbloggen har skrivit flera inlägg. Även Nature och Science har uppmärksammat det hela.

Läs mer


Grattis Rifo 50 år!

Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare, Rifo, fyller 50 år nu i februari. Föreningen är ett forum för kontakt och dialog mellan riksdagsledamöter och forskare. En viktig uppgift är att identifiera och aktualisera frågor som kommer att bli betydelsefulla i riksdagen på grund av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

 

Idén att bilda föreningen föddes under en av de längre studieresor som Tekniska Forskningsrådet arrangerade för riksdagsledamöter och forskare gemensamt under 1950-talet. I en intressant jubileumsskrift beskrivs föreningens långa historia Upplägget är lättläst och okonventionellt – ett dokumenterat  samtal med tidigare och nu aktiva styrelseledamöter varvas med en beskrivning av tidningen Rifo-Nytts skiftande innehåll och korta nedslag både bakåt och framåt (!) i verksamheten över tid.

 

Vetenskap & Allmänhet nämns som ett exempel på att Rifo ger resultat. Det var Rifos dåvarande ordförande Majléne Westerlund Panke som genom sitt arbete i en bioteknikkommitté tydligt såg behovet av att bygga broar mellan allmänhet och forskare, precis som Rifo mellan politiker och forskare. Rifos styrelse var involverat i förarbetet liksom representanter för akademier, fackförbund, folkbildning och industri. 14 organisationer konstituerade VA 2002 . Nu är medlemmarna 61. Undrar hur många de kommer att vara 2052 – och vad vår 50-årsskrift kommer att innehålla?!


Vilken forskning ska lösa ”bilkrisen”?

Nio av tio svenskar svarade i höstas ja på frågan ”Tror du att forskningen har goda möjligheter att inom tio år bidra till att utveckla mer miljövänliga transporter?” (VA-barometern 2008). Sju av tio menar att det är mycket eller ganska viktigt att vi i Sverige satsar på världsbästa forskning inom transportteknik (VA-rapport 2008:2).

Läs mer


Förtroendet för forskarna

Jag har en liten lista där jag skriver upp händelser och nyheter som skulle kunna påverka hur människor i allmänhet ser på forskning och forskare. Den här listan tillkom som ett sätt att minnas tillbaka och i bästa fall hitta tänkbara orsaker till de resultat som vi får i våra opinionsundersökningar. En av de centrala frågorna är vilket förtroende den som svarar har för forskare.

Läs mer


Alla (choklad)hjärtans dag

I morgon är det alla hjärtans dag (eller Valentine’s day, om man föredrar det). Då lär det konsumeras stora mängder chokladhjärtan och andra förföriska praliner. För den som känner att mer kunskap om choklad kunde förhöja njutningen rekommenderas bloggen Matmolekyler, där Malin Sandström (som annars bloggar på Vetenskapsnytt) förklarar massor om chokladens fysik. Fysiklektionerna är numrerade 1 och 2, och jag längtar redan efter del 3! Mums!

Ha en hjärtlig helg!


Pedagogisk forskning om forskningspedagogik

Lär sig barn egentligen något i skolan när undervisningen går ut på att de ska ”forska” fram sin kunskap själva genom att t.ex. leta på Internet? Det diskuterades i ett inslag i gårdagens Studio Ett i P1. Reportern hade besökt en av Vittras skolor i Solna och pratat med lärare, skolchefen och några elever. Alla var mycket positiva – inklusive barnen själva – och tyckte att barnen lärde sig mycket. Fast när en kille (som själv samlat fakta om muskler) ombads berätta något av det han mindes av sina kamraters presentationer om andra organ i kroppen kom svaret ”minns inget nu, men jag har ju anteckningar”.

Läs mer


Darwin och den långa debatten

I år är det 150 år sedan Darwin gav ut sin ”Om arternas uppkomst”, som presenterar den evolutionsteori som ligger till grund för den biologiska forskningen idag och som är en av de mest omdebatterade böcker som skrivits. På torsdag (12 feb) är det hans 200-åriga födelsedag. Jubileet uppmärksammas på olika håll. Mycket spännande om Darwin finns att läsa i Forskning & Framstegs temanummer (nr 1/2009). I Darwins hemland Storbritannien satsar man stort, se ”Darwin200”.

 

 I fredagens (6 feb) upplaga av programmet ”Människor och Tro” i Sveriges Radios P1 handlade det om Darwin, hans betydelse för vår syn på livet och debatten hans bok orsakade – en debatt som startade för tvåhundra år sedan och fortfarande pågår. Gunnar Broberg, professor i idéhistoria, berättade om Darwins liv och om den dåtida debatten och förklarade att Darwin själv undvek den känsliga frågan om människans plats i evolutionen. I boken skrev han bara en knapp rad om att det i framtiden kommer att bringas ljus över frågan om människans ursprung. ”Det är ganska fantastiskt att det ändå får den effekten, att det nästan blåser omkull hela mänskligheten”, kommenterade Broberg. Darwin trodde förmodligen på en form av design – en avsikt i skapelsen – men han var väldigt försiktig i sina uttalanden om själva ”igångsättandet”.

 

Därefter vidtog ett samtal mellan å ena sidan Birgitta Forsman  docent i forskningsetik som skrivit en alldeles nyutkommen bok om Darwin: Arvet från Darwin – Religion, människa, moral (bokförlaget Fri Tanke), och å andra sidan Tuve Skånberg, direktor för Claphaminstitutet som är en kristen tankesmedja i Stockholm. De diskuterade fel och brister i Darwins teori, vilken plats Bibelns skapelseberättelse bör ha i skolan och om evolutionslära och gudstro kan leva sida vid sida.

 

Det hela var mycket intressant, så jag kan rekommendera att gå in och lyssna på programmet eller ladda ner det i pod-version på SRs hemsida! Tydligen talade Nils Uddenberg om Darwin i P1-programmet  Naturmorgon” också, men det har jag själv inte lyssnat på (än).

 

Sverige är enligt World Values Survey det mest sekulariserade landet i världen. Sifo frågade 2006, på SVTs uppdrag, svenskarna hur de såg på evolutionen. 73% anslöt sig tanken att livet utvecklats i flera steg genom naturligt urval. 9% menade att det måste finnas en intelligent konstruktör och 14% att Gud skapade naturen och människan vid ett särskilt tillfälle.

 

I USA har flera olika undersökningar gjorts. I en undersökning från Gallup där frågorna liknar Sifos menade 44% av amerikanerna att Gud skapade människan i hennes nuvarande form, 36% att människan har utvecklats under översyn av Gud och 14% att människan utvecklats utan inblandning av Gud (siffror från maj 2008).

 

Vi bad i vår undersökning 2006 svenskarna att på en skala från 1 till 5 bedöma hur vetenskapligt ”intelligent design” är. 1= inte alls och 5= i högsta grad. 14% procent angav en fyra eller femma, 59% en etta eller tvåa, på skalan.


”Holistiska” myndigheter behöver också dialog

gårdagens DN debatt skriver utredaren Gerhard Larsson om sin nya utredning av de fyra myndigheterna Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Fiskeriverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Hans förslag går ut på att dessa fyra görs om till tre nya myndigheter som får nya ansvarsområden. Livsmedelsverket och SVA blir en ny ”livsmedelssäkerhetsmyndighet” med ansvar ”från jord till bord”. Jordbruksverket ombildas till en ny myndighet för jordbruk och landsbygdsutveckling och Fiskeriverket tar – om jag tolkar det hela rätt – över en del uppgifter som har med havsmiljö att göra från en rad andra myndigheter och görs om till en ny ”myndighet för förvaltning av havsresurser”.

Läs mer