Är nationalekonomi en vetenskap?

I tisdagens Vetandets Värld i P1 ställde Kristoffer Gunnartz den frågan till dels Lars Pålsson Syll, professor i samhällskunskap vid Malmö högskola och dels Tore Ellingsen, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan i Stockholm. Den förstnämnde var kritisk till nationalekonomins metoder och menade att det mest handlar om gissningar och att de matematiska modellerna är oanvändbara. Den andre var av motsatt åsikt, menade att det finns likheter med medicinsk forskning och nämnde att man i ekonomisk forskning tar hjälp av t.ex. beteendevetenskap. Läs mer


Klimatdebatten förs på Internet

För någon vecka sedan hörde jag något på radions Studio Ett som förbryllade mig. En korre rapporterade från Moskva om hur ryssarna ser på klimatfrågan. Han sa att det bland forskare ”finns flera skolor” och att en av dessa menar att människan inte kan påverka klimatförändringen utan att den styrs av ”solens rörelser och universums uppvärmning”. Läs mer


En forskare ska känna sig korkad

I fredags satt jag för att lyssna på ett keynote-föredrag under forskningsinstitutet SICS årliga ”open house”-dag. Den som introducerade talaren berättade att han nyligen läst en artikel om ”stupidity in research”, där det framgick att en forskare bör känna sig dum varje dag – annars gör han/hon troligen inte bra forskning. Jag googlade såklart raskt fram artikeln, som finns publicerad i juni 2008-numret av tidskriften Journal of Cell Science, i min iPhone (tack, du fantastiska lilla pryl!) och skummade den där och då.

Läs mer


Bio-engineering and the London Marathon

With the London marathon taking place this weekend, this Tuesday’s Daily Telegraph ran a full-page article entitled “What makes the perfect marathon runner?”

 

I read the science-related articles press with interest, as they generally feature subjects which (they hope) appeal to the wider public. In this quite extensive article, the journalist Sanjida O´Connell manages to cover several topics guaranteed to interest the reader:

 

1)     The limits of the human body: are we running as fast as we can? (answer: nearly)

2)     Is it all in our genes or can we all run that fast if we just train a bit harder? (answer: relax – its mainly in the genes) and

3)     Could we bioengineer a perfect marathon runner? The surprising answer here is yes, probably! But it would not be a good idea.

 

The perfect marathon runner really could (in theory at least) be bio-engineered through a technique called gene doping. This technique involves injecting into the body a harmless virus that carries a performance-enhancing gene. This new gene would override genes in the appropriate cells, leading to enhanced athletic performance. 

 

This technique is already being used to develop treatments for conditions such as muscular dystrophy, and whereas few people would question whether this was a Good Thing, many may take issue with gene doping to win races. There are many serious health-related risks, as well as the obvious questions about whether this is an acceptable way to enhance sporting prowess. (Probably not, I would have thought).

 

But this story is a great example of how to connect every day stories with science. Read the article at: –

 

http://www.telegraph.co.uk/sport/othersports/athletics/london-marathon/5192764/London-Marathon-2009-what-makes-the-perfect-marathon-runner.html