Hur kan universitetens samverkansarbete mätas och värderas? Det var ämnet för en av sessionerna jag deltog i under konferensen Kunskapstriangeln förra veckan (se mina tidigare inlägg). Alice Frost från brittiska HEFCE, Higher Education Funding Council for England, gav en översikt över det system för ”third stream funding” som utvecklas i Storbritannien.
Både talare och deltagare i konferenser av det slag jag nu är på väg hem från har oftast relativt hög medelålder. Det är inte heller ovanligt att de ungas perspektiv helt glöms bort – till och med när det handlar om utbildning. Läs mer
Vikten av att stärka den s.k. kunskapstriangeln (se mitt förra inlägg) har förstås betonats av en rad talare även i dag här i Göteborg. Vi har bland annat lyssnat på Janez Potočnik, EU-kommissionär för forskning, och Marcus Schuurmann, ordförande för det nya EIT, Europan Institute for Innovation and Technology. Den senare läxade upp oss i publiken en aning genom att tala om att omvärlden (läs: Kina, fr.a.) inte kommer att vänta på att vi sitter här och pratar. Det måste hända saker snabbt om Europa ska hänga med. Och det händer saker på EIT, var poängen. Läs mer
Många utifrån ställer krav på forskare att kommunicera. Men vad tycker forskarna själva om att samverka med omvärlden? Och hur kan forskarna bli bättre på dialog och samspel med samhället i stort? Det var frågor som diskuterades av närmare hundra forskningsledare vid seminariet ODE – Omvärldsdialog och Engagemang på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, den 25 augusti.
Nehej, det bidde ingen resa idag för Christer Fuglesang, så vi får hålla andan i morgon igen.
Jag måste nog revidera det jag skrev förra veckan om att det är dålig fart på mediebevakningen – den tycks ha ökat (minst) exponentiellt sedan dess! Det är mycket fokus på faror och risker den här gången, eller är det bara jag som tycker det?
Denna webbplats är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-DelaLika Användarvillkor Integritetspolicy.